En midsommarnattsdröm

Här kommer en kort uppdatering om vad vi har för oss uppe i Bratteggen, uppkopplingen gillar inte direkt bilder så det får komma vid ett senare tillfälle.

Torsdag

Mormor och morfar hämtade upp mig i Östersund och vi handlade på ett galet folkfyllt Maxi innan vi begav oss mot stugan i Bratteggen. Väl framme möttes vi upp av mamma och packade upp innan jag och mamma åkte ner till Järpen för att köpa pizza och möta upp pappa som kom med flygtaxi. Vi åt pizza till middag och pratade innan sängdags.

Fredag – midsommarafton

Dagen startades med frukost och nästan direkt på att börja förbereda midsommarlunchen – sillatårta, getostpaj, cheesecakeglass m.m. Men innan den förtärdes så åkte vi till Kall och midsommarfirandet vid hembygdsgården där det bjöds på dans runt stången (även om de inte var speciellt dansengagerade människor), tårtkalas, loppis och lotterier. Och inte minst jättebra väder och underbar utsikt över Kallsjön och Åreskutan!
Väl hemma igen så åt vi midsommarlunchen och tog sedan en promenad i området innan vi avnjöt glassen. Kvällen spenderades med lite På Spåret spel och allmänbildning.

Någonstans under dagen släpptes också de sista artisterna och spelschemat till Yran. Det största glädjeämnet var att fina Love Antell kommer till Klubbland – och att man nu kan börja pussla ihop hur sjutton man skall få ihop sina festivaldagar. Jag hann också ringa Ida och diskutera schemat ett tag. Vi är sååå pepp!

Lördag - midsommardagen

Som alla lördagar så startades även denna med Melodikrysset, jag hann också ringa Linnea en snabbis innan hon, Ida, Elsa, Herman och Andreas begav sig ut i världen på tågluff (som startades med att flyga till Paris, vilket pappa var upprörd över…). Här hemma i Sverige så åkte vi ner till Järpen; gick på Lundhags (jag köpte en blus och strumpor) och handlade lite mat. Morfar och pappa började gräva hål för altanen som skall byggas under sommaren.  Jag cyklade ner Bonäshamn och postade ett brev och kikade vid badplatsen. Hemma igen så promenerade vi en bit i området och på kvällen blev det grillad middag. Till efterrätt glass med choklad-hard topping medan vi tittade på Spanien – Frankrike i EM kvartsfinalen.

Söndag

Jag väcktes vid den för söndag okristliga tiden 9.30. Efter frukost satte vi oss i bilen, klädda för vandring, lyssnade på Svensktoppen och körde till Suljättens ”dalstation” en bit norr om Kall. Suljätten är ett berg som har en jättes näsa, detta efter ett ”stenkrig” mellan jätten Jäät i Spjäth i Skuleberget och den kvinnliga jätten Rut i Skuut i Åre. Rut fick in en fullträff på Jäät när han var på vandring vid Sulsjön, han ramlade ihop och dog med näsan i vädret och blev Suljätten. Än idag ser man jättens näsa på berget. Allt såklart bevisat och konfirmerat med moderna metoder.
Vi påbörjade vår vandring, jag och pappa gick i förväg för att gå hela vägen upp till toppen. Där blåste det friskt och utsikten var fantastisk. Vi mötte mamma på väg ner och när vi nått mormor och morfar vid bergets fot så fikade vi. På väg tillbaka till bilen mötte vi tre personer som visade sig bott på vandrarhemmet i Mora samtidigt som mormor och morfar några dagar tidigare. En av dem var duktig på växter och lärde oss vad alla blommor omkring oss hette; kärrviol, hönbär, skogsstjärna, fjällviol…
Hemma igen duschades det och åts lunch. Pappa återgick till sitt grävande medan jag vässade min gamla morakniv för att göra i ordning den vandringsstav jag hämtat vid Suljättens fot. Till middag blev det lax/quorn med klyftpotatis och till efterrätt glass med hard topping och Bones på TV:n.

/Elise


Eureka!

För er som undrar hur det går för våra citronkärnor som vi sådde i Bärry-förpackningar för lite drygt en månad sen, så ser ni nu att det senaste veckan kommit skott! Av de 8 vi satte så har nu 5 st kommit upp och ett par redan blivit ett par centimeter höga. Spännande! :)
 
/Elise

Hegemoni och ackulturation...

...ärenden på stan, diskande, matlagande, packande, plockande med kläder och så lite sånthär in emellanåt för att pigga upp stämningen:
Stiko: -"Det tar oss emot att lämna Linghem idag, för det regnar och snöar därute.."
Michel: -"Men jag har ett pass!"
Stiko: -"Ett pass, jaha.."
 
Återigen är det väll bara jag som tycker det är roligt. Men då har jag ju i alla fall någonting att skratta åt om några år när jag är nostalgisk och läser detta.
 
Imorgon kommer mormor och morfar och vi åker till mamma och pappa i stugan för att fira midsommar. Förmodligen kommer det någon liten uppdatering så småningom. Ohoj!
 
/Elise

"Så slutar den mörka historien om bagargesällen Frans Otto Eriksson från Västerås"

"Någon fullständig klarhet i vad som hände natten till Lucia i makarna Dunders stuga kommer vi troligen aldrig att få"
 
Så låter några av de sista orden i boken "Luffaren Svarta Hästen och det hemska rånmordet i Leksand" av Gunnar Harding som jag just läst ut. Just att man aldrig riktigt definitivt bevisade att Svarta Hästen, Löfstalunsen och Jutta begått mordet var någonting som förvånade mig för jag gick in i läsningen med tron om att det funnits övertygande bevis. Rättegången var en lång snårig bana av sanningar, lögner, bekännanden och tillbakataganden av desamma. Kanske mest fängslande var de sista kapitlena där de dömdas liv i fängelsena beskrevs och där brev och nådeansökningar från desamma citerades. Frustrationen i att ha blivit oskyldigt dömda, i alla fall i deras egen mening. Och nu har alla de som faktiskt visste vad som hände dött utan att man egentligen någonsin fått det helt klarlagt. Det är lite läskigt.

Den första delen av läsningen spenderade jag mest att skratta åt att nästan alla i boken hade tre namn som Stiko. Sen skulle jag hitta konspirationsteorier om att Stiko på något sätt var släkt med Svarta Hästen (vilket är ganska omöjligt eftersom han inte fick några barn och dessutom inte ursprungligen kom från Dalarna), här är mina anteckningar:
  • Han (Stiko) måste i alla fall vara släkt med Björs Olof Larsson (Dunders granne). Dels har de samma efternamn, dels så beskrivs Björs som "framstående musiker"
  • Per kan vara (enligt mina observationer i boken) det vanligaste namnet i Leksands-trakten. Låt oss hoppas att Stiko inte är döpt efter Svarta Hästens far med samma namn (som ju dessutom var från Västmanland, så det låter ju högst otroligt).
  • Svarta Hästen jobbade några dagar år 1909 i Ockelbo. Alltså kan Elins förfäder ha haft med skurken att göra!
Men det kanske roligaste sammanträffandet var beskrivingen som gavs av Svarta Hästen i en lokal tidning då det begav sig: "Omkring 35-årig, smärt, af medellängd, mörk, med skarpa anletsdrag och svarta, hemskt blickande ögon, kan man tro honom i stånd till hvad som helst." Vad jag såg framför mig var denna bild:
Kanske är det bara jag som har konstig humor. Men vem vet...
 
Kan säga att det var en läsvärd bok i alla fall. Speciellt om du är intresserad av historia och vill läsa om livet i en typisk svensk by för hundra år sedan. Förutom beskrivningar av själva mordet, rättegångarna o.s.v. så innehåller boken flera beskrivningar av Dalarna och Sverige vid tiden för att få en större inblick i livet som människorna i dramat levde. Nu avslutar jag med den stora anledningen till att jag läste boken, Stiko Per Larsson och hans låt Svarta Hästen, här från Café Peace and Love i Borlänge under årets Vandringsturné:
 
 
/Elise

I'm so excited

Man undrar lite hur det står till med en när typ det största som hänt idag är att blogg.se ändrat utseende och lagt till nya fiifiga funktioner som andra bloggdomäner haft i åratal. Och jag blir jättexalterad.
 
Men jag har faktiskt också fikat med klasskompisar, hämtat ut tågbiljetterna till Boden och Alvesta och lånat en massa böcker till sommarkursen på bibblan. Nu skall jag plugga på kvällen lång.
 
/Elise

Söder turnén - etapp 5: Avslutande dagar med fina vänner och vackert väder


Trötta i väntan på bussen

Fredag


Vi vaknade upp i Varberg och undrade lite vart vi var innan vi drog oss till minnes den händelsefyllda gårdagen. Trötta och sega packade vi ihop våra saker och gick till bussen, enormt tacksamma för att det i alla fall på morgonen gick en buss och vi slapp gå igen. Väl inne i stan hade vi en stund till godo och köpte frukost (tortillabröd, riskakor, godis och läsk ungefär…). När vi stod och väntade på tåget åkte Rebecka och Patricia, två andra The Ark-vänner, förbi påväg till Lund och Mossagårdsfestivalen där Stereo Explosion också skulle spela, vink vink. Tillslut kom tåget in och var ganska så proppfullt, vi fick stå ända till Mölndal vilket inte var så uppskattat med den ”konsert-bakfylla” (en sådan bakfylla utesluter helt alkoholhaltiga drycker) vi upplevde. Framme i Göteborg hann vi bara snabbt säga hej då innan vi rusade till varsin spårvagn.


Haga Nygata. En halvt uppäten Hagabulle.

Jag tog 11an till Järntorget och gick till Café Husaren i Haga för att fika med Emma och Sarah som jag lärt känna på Arvika för några år sedan. Vi pratade festivalminnen och kommande festivalsommar, jobb, studier och framtiden. Jag åt en stor hagabulle till lunch, men orkade verkligen inte hela. När Sarah gick till jobbet satt jag och Emma kvar och pratade bl.a. om intressanta frågor som; Hur blir man sotare? Stenhuggare? Florist? Glasblåsare? När kom det egentligen kvinnlig rösträtt i Sverige? När var franska revolutionen? Och visste ni föresten att sotare egentligen heter skorstensfejare?


Feskekôrka och Engelska kyrkan

Vi tog sedan en promenad in mot stan, jag kom på att jag ju aldrig vart vid Feskekôrka så dit gick vi, sedan gick vi förbi Engelska kyrkan och kikade in där. Vid Kungsportsplatsen rusade jag till bussen hemåt. Under kvällen skrev jag på min skoluppgift och åt middag med mormor och morfar. Somnade igen ganska tidigt, utmattad efter dagens bravader.


Lördag

Sista dagen i Göteborg för den här gången. Jag startade dagen med Melodikrysset och frukost medan morfar och morbror Lars-Erik packade skräp till Bråta (återvinningscentral). Vi fikade allihopa i köket innan jag än en gång begav mig till bussen. Den här gången var det Världskulturmuseet och Styrsö-Anna som stod på schemat. Men på bussen dit mötte jag Åse och Emmeli, två gamla skolkompisar från gymnasiet som nyss tagit studenten. Det är ju trevligt när man bara stöter på folk sådär.


Anna inne på Wiphala utställningen. Anna på Tablas uteservering.

Framme vid museet så väntade jag en stund innan Anna kom. Vi gick in och började utforska utställningarna som var både intressanta, roliga och tankvärda – som de alltid är på det museet. Vi åt lunch på deras restaurang, salladsbuffé och soppa, ute på uteserveringen i gassande sol. Vi kollade in den sista utställningen och promenerade sedan in till stan, jag köpte en Shout Out Louds skiva på Bengans och sedan sa jag hej då till Anna vid spårvagnen; ”Ses om ett år, då skall vi åka Ringlinjen!” Anna skall nämligen gå utbytesår i Australien under den terminen som jag är i Göteborg. Ringlinjen är de gamla fina spårvagnarna som på sommaren kör mellan Liseberg och Centralen och som jag har velat åka i flera år.
Jag åkte hem och började packa ihop mina saker, jag åt en sista middag med mormor och morfar och somnade även denna kväll ganska tidigt eftersom det var tidig uppgång dagen efter.


Söndag

10 tim 50 minuter på tåg inklusive 2 timmars väntan i ett pissregnigt Stockholm. Inte en alltför rolig dag, men den piggades upp av mossarella sticks och blåbärs lyxshake på Max. Var tacksam att komma hem till Östersund, mamma och en dusch. På kvällen kom Albin och Moa och vi åt tacosmiddag på balkongen. En trevlig avslutning på en lyckad resa.

/Elise


Söder turnén - etapp 4: Att spontant följa hjärtat till Varberg

Torsdag

Jag startade morgonen med Sommarlovsmorgon (givetvis). Efter frukosten pysslade jag med ditten och datten innan det var dags att ta bussen in till Brunnsparken för att möta The Ark-vännerna Sandra och Jejje. Vi tog en fika på Vanilj, planerade Klacksparken i Parken men än viktigare så växte tanken om att jag och Sandra samma kväll skulle våga åka ner till Varberg för att se Stereo Explosion, d.v.s. det band som består av fyra f.d. The Ark medlemmar. Vi ringde och sökte efter speltid och hittade tillslut att de skulle spela efter Newkid som började kl. 22, vilket betydde att vi inte skulle hinna med sista tåget hem kl. 23.24. Först var vi uppgivna, men eftersom vi så sjukt gärna ville åka så började vi kolla upp campingar, vilka alla hade 25 års gräns och vi gick över till vandrarhem. Fick tag på ett centralt i Varberg men incheckningstiden var alldeles för tidig så vi fick byta till ett ute i en håla vid namn Träslövsläge (namnet som jag alltid glömde av) ca 8 km utanför Varberg. När allt var fixat och även tågbiljetterna var inköpta hade vi ett par timmar innan tåget skulle gå. Vi skildes, jag åkte hem, packade, åt pannkakor och försökte inte tänka alltför mycket på vad vi höll på med, det var helt galet!
Kl. 18.42 satt vi på tåget som rullade ut från Göteborg C, det var ganska fullt men vi fick sittplatser. Väl framme i Varberg skyndade vi till bussen som skulle ta oss ut till vandrarhemmet Eja Märtas. Alla vägar i typ halva Träslövsläge var döpta efter fiskar; Hajvägen, Torskvägen, Skaldjursvägen, Makrillvägen. Vi bodde på Laxvägen. Stor fantasi i ett bostadsområde precis vid havet. När vi checkat in, packat om och väntat en stund gick vi tillbaka till bussen där vi mötte ett gäng fulla fjortis-killar som var allmänt jobbiga och bussen var sen. Ett par hållplatser senare gick deras fulla fjortis-tjejkompisar på och de sjöng Sean Banan och ”Hanna Larsson har pollenallergi” nästan hela vägen in till stan. Trevligt. Framme vid torget inne i stan fanns ännu fler fulla fjortisar och de var helt galna Newkid som började strax efter vi anlänt.


I väntan

Vi tyckte det var ganska värdelöst och satt på en bänk snett bakom scenen, åt pommes och var tacksamma över att vi aldrig varit fulla fjortisar.


Den orangea förstärkaren som vi känner igen från ett visst annat band. Sandra vid kravallen. Torget i Varberg.

När Newkid spelat klart gick vi fram och ställde oss längst fram vid kravallen medan de riggade för Stereo Explosion. Vi satt med staketet i ryggen och var så peppade, det kändes precis ”som på den gamla goda tiden då vi köade till The Ark”. Det var såklart inte samma sak, på gott och ont. Det var skönt att slippa pressen och stressen med köande och insläpp, det var mycket mer avslappnat. Samtidigt är det ju endast The Ark som var The Ark. Det var vi, två andra Ark-fans och deras kompisar som stod längst fram, alla andra stod typ 50 meter bak och brydde sig inte alls.


Fler och bättre konsertbilder hittar ni på UngVarbergs facebook-sida

Tillslut kom de upp på scen och det blev 1 tim och 15 min av 70-talsrock, sväng, dans, sång och applåder. När de gått av gick vi till sidan av scenen och väntade in att de skulle komma ut.


Jag och Jepson ©Sandra Björklund Qvarfordt

De kände igen oss och det var så himla mysigt att få prata med dem igen, det är som att träffa en gammal vän man inte ser så ofta och inte känner så väl men ändå tycker mycket om. Jepson hade en jättefin kavaj och den pratade vi om en stund, sedan kom Martin och var mer social än vanligt, jag fick prova hans hatt och sedan stod vi och bekymrade oss över vårt gemensamma problem med gravida frisörer. Mitt i alltihop kom Jens och hälsade på Sandra men jag hann inte säga nått förrän han sprang iväg.


Vi gick förbi en och annan konfunderande skylt...

Det var dags att påbörja vandringen hemåt vandrarhemmet. Med gps i högsta hugg och fladdrande fina känslor i bröstet gav vi oss av. Mestadels gick vi på en cykelväg en bit från bilvägen så det var lätt att hitta. Närmare Träslövsläge blev det allt mörkare och efter att vi sprungit förbi en mörk skog och en öppen lagårdsdörr så tog vi den säkra vägen inne i ett upplyst bostadsområde. Framme vid trappan på Eja Märtas så klappade vi high five och kände hur benen nästan vek sig under oss. Vi somnade hyfsat snabbt efter lite småsnack.

/Elise

Söder turnén - etapp 3: En första dag i Götlaborg

Onsdag

Vaknade upp till det som egentligen var den stora dagen med denna resa; besöket och mötet i Stenungsund med mina förmodade blivande handledare för praktiken. Lite nervöst var det när jag satte mig på bussen för den långa resan, men mest var jag förväntansfull. Jag steg av vid Stenungsunds station och andades in den friska, salta havsluften. Det var inte svårt att hitta till kommunhuset där mötet skulle hållas. Vi pratade om förväntningar, arbetet, omorganisationer, stress, personlighetstyper och livet. Jag tycker att de båda verkar väldigt trevliga och kan bli riktigt bra handledare och jag tror att de tyckte om mig också, men nu väntar jag på att de skall prata ihop sig med sin chef för att en officiell placering skall kunna göras. Det mesta tyder ju i alla fall på att det kommer att vara där som jag gör min praktikplats.

När mötet var klart gick jag mot bussen tillbaka till stan och hann precis med den. Jag gick direkt till Arkaden och köpte mig en ny OnePiece, en rosa i tunnare material så jag har en att ha i sommar också då min bruna teddyfleece är alldeles för varm.



Siri, byggjobbarna, Ines och Frida i byggstöket

Jag gick en sväng på stan och sedan satte jag mig på buss 90 mot Frölunda för att hälsa på kusin Frida och småttingarna Siri och Ines. Morfar och Fredriks (Fridas sambos) pappa var där och byggde en trappa och jag fick prata med Frida, se huset och träffa Ines (snart fyra månader) för första gången. Vi hämtade Siri (snart tre år) på dagis och vi lekte ute i solen, matade ”hundarna”, red på sälar till Orsa och åt melon. Strax efter fyra begav oss jag och morfar hemåt Landvetter. Under kvällen åt vi middag, tittade på TV och jag somnade tidigt efter den tidiga uppgången.

/Elise

Stiftelsen


Oroa er inte, jag håller på och skriver ihop inlägg om de sista dagarna på min "söder turné", men jag flikar in med ett musiktips. Sångaren i Ånge-rockarna Takida; Robert Pettersson har startat ett sidoprojekt på svenska kallat Sriftelsen. Det är tillsammans med vänner från Ånge som idén föddes till att göra någonting  på modersmålet och det första resultatet kan man nu höra i två låtar på singeln Vart jag än går. Det låter lite som Takida, men ändå lite popigare och så ger ju språket en helt annan touch såklart. Jag gillar det i alla fall och det skall bli spännande att höra hur en fullängdare låter.

Lyssna här: Stiftelsen – Vart jag än går

/Elise

Söder turnén - etapp 2: Björs-Nyköping


Linnea, Andrée, Lisa och hunden Bobban påväg till Ö

Forts. Lördag


Tillslut dök tre personer upp på grusvägen nedanför Kastellet där vi bodde. Vi satt och pratade med mamma och pappa en stund innan jag tog min packning och vi begav oss mot bilen. I Borensberg (?) stannade vi och handlade färdkost – d.v.s. typ chips, godis och läsk (det är ju trots allt sommarlov…). Väl framme i Björs så förbereddes grillmiddagen, jag hjälpte till med lite pensling och hackande men mest så blev jag tillsagd av mamma Leila att vila efter min cykelinsats. Vi åt sedan en mysig familjemiddag och jag började verkligen känna hur trött jag var, mer än en gång var jag nästan på väg att somna vid matbordet. Tillslut åkte vi hem till Lisa och Arvid i Ö där vi avslutade kvällen med spel men jag var så oerhört oengagerad och förlorade stort. Jag somnade sedan direkt på en tunn madrass i datorrummet.

 


 


Kroppkakor für alle! Mina innehöll bara lök och inget fläsk.


Linnea, anka, Arvid & Bobban

Söndag


Jag vaknade upp och la mig och läste en stund. Efter en stund kom Linnea in och vi gick ner för att äta frukost, fick dricka deras underbara kylskåpskalla direkt-från-kon-mjölk, mums! Efter frukost så var det direkt på med att börja laga nästa måltid – för till lunch vankades det kroppkakor. Med ett arbetslag på fyra personer i köket och Lisa som sträng men rättvis arbetsledare så tog det bara två timmar, sedan kunde vi slå oss ner för en dos paltkoma… När allt var uppdiskat packade jag ihop mina grejer och vi åkte tillbaka till Björs där jag, Linnea och Andrée åkte vidare till Risten för att bada. Svinkallt, men bada skulle vi och årets första dopp är nu gjort – åskådat av fyra nyfikna ”turister” vid badstranden. Väl hemma igen hann vi precis in innan regnet föll utanför och jag och Linnea satte igång med en Banoffe-paj (även om Linnea tjuvstartade med att koka kolan dagen innan). Vi tittade på några avsnitt av ”112 – på liv och död” innan det var dags att fika med vår paj. Strax efter detta satte oss jag, Linnea, Lisa och Andrée återigen i bilen; lämnade av Andrée i Linköping och körde sedan till Nyköping. Vi åt typ kvällsmat på Max innan vi åkte hem till Linnea. Vi tog sedan en promenad ner mot hamnen där vi hittade en jätterolig gunga och pratade med en Nyköpings-kille om studier och yrkesval. Väl hemma spelade vi mest datorspel innan vi kröp till kojs.


På promenad i Nyköpingshus/hamnen; en silo ombygd till lägenheter, den roliga gungan

 


Måndag

Vi vaknar upp och äter frukost innan det bär av mot ÖB och en annan liknande billighetsaffär. Farligt det där, man hittar så mycket som man tänker ”men åh så billigt, en sådan behöver jag nog” - fast man egentligen inte har någon som helst användning för det. Hemma igen så begav sig Linnea till jobbet medan jag och Lisa gick ner till tygaffären, tog en baguette på stan och solade på en parkbänk. När vi återvänt hem så spenderade vi eftermiddagen med The Big Bang Theory - marathon, Lisa som alltid med ett broderi i näven. Strax efter Linnea kommit hem från jobbet åkte Lisa tillbaka hem till Ö medan jag och Linnea lagade brocolipasta till middag och tvättade. Vi hann också en promenad till stationen för att hämta Linneas cykel och glass med maränger, jordgubbar och strössel innan sängen kallade.

 


 


Scones på Hellmanska Gården


Lägenheten


På väg till/Mattisborgen

Tisdag


Efter att vi vaknat och ätit frukost gick vi ner på stan. Linnea skulle gå lite ärenden och vi passade på att kika runt i affärer utan att egentligen köpa någonting. Till sist tog vi en fika på Hellmanska gården, jag åt en underbart god scone med rabarbermarmelad och färskost medan Linnea åt bärpaj med ofantligt mycket vaniljsås. Hemma igen så lagade vi och åt en pastasallad med jätte-skruvmakaroner (från ÖB). Viktor (Lisas och Linneas bror) kom på besök  och när han gått så gick vi en promenad bort till det som hette Mattisborgen. Det var INTE inspelningsplatsen för Ronja Rövardotter utan en…kulle? Motion fick vi i alla fall. Vi fixade sedan med ett och annat innan det var dags att gå mot tåget och jag lämnade därmed Nyköping för nästa etapp på resan; Göteborg. Senare samma kväll hämtade mormor och morfar upp mig på Göteborgs central och jag gick direkt och la mig vid hemkomst i Landvetter.


(forts. följer)

/Elise

Söder turnén - etapp 1: Motala


Frukost vid "Åsarna Centralstation"

Fredag

Jag och pappa hoppade in i bilen på morgonen och började köra/åka ner mot Motala, detta via Dalarna, Närke och slutligen Småland. Vi stannade och åt våra medhavda pastasallader i ett soligt Falun och när vi senare passerade Borlänge fick jag en massa Peace and Love flashbacks. När vi närmade oss Hallsberg kom jag på att det ju var där mamma skulle byta tåg (som kom från Felix student i Göteborg), så vi plockade upp henne istället så slapp hon byta tåg. Vi åkte direkt till Medevi brunn, vårt vandrarhem ca 1,5 mil norr om Motala, lämnade av cyklarna och återvände till Motala för att hämta nummerlappar. Efter att vi handlat på Maxi återvände vi till Medevi och lagade och åt middag samt förberedde morgondagens lopp.

Lördag


Vi vaknade runt sjutiden och åt frukost. Efter att ha smörjt in rumporna och klätt på oss cykelbyxor, tights, tröjor och cykelhandskar satte vi oss i bilen och begav oss in till starten i Motala. Vi var tidiga på plats och stod och väntade ganska länge medan vi studerade alla de olika sorters cyklister som var på plats; allt från amatörer som ville tro att de var proffs, gamla tanter med picknick-korgar till gäng av mer eller mindre proffs-cyklister. Och vi var ju någonstans mitt emellan allt det där. Pappa kom in till oss strax innan vi skulle gå in i startfållan och gav lyckosparkar, sen gick starten kl. 9.52. Två regnskurar, den ena ganska rejäl fick vi under de första tre milen till depå 1 i Borghamn och därefter kom loppets enda rejäla backe – där jag faktiskt gick en del eftersom jag inte ville slita ut mig alltför mycket i början, men mamma var duktig och cyklade hela vägen. Backen slingrade sig upp ca 3-4 km och sedan var det lätt nerför ca 1 mil. Sen var det platt igen, hela loppet. Andra depån kom efter ca 58 km och det blev en ”Rök-paus” - eftersom stället hette Rök - vi har inte lagt till oss med några nya dåliga vanor. Där pratade vi med en trevlig kvinna som var mycket impad över att vi skulle ta TjejKlassikern och vi diskuterade lopp-krämpor. På väg mot tredje och sista depån träffade vi på pappa och väl framme i depå 3 (Skänninge) så stod han där, men han fick INTE säga tiden utan nu hade vi kommit så långt att vi lika gärna kunde få det som en stor överraskning tyckte jag. De sista två milen gick väldigt snabbt och när jag adrenalin-kickad trampade in i mål i Motala stannade klockan på drygt 5 timmar, vilket var mycket snabbare än vad vi räknat med. Sedan var väll banan något lättare än vad vi tidigare räknat med i alla fall.



När vi rullat förbi målportalen var det dags att få medalj – och vem stod inte där och delade ut medaljer om inte min gamla scoutkompis Ulrika, när vi sedan tog oss upp mot pappa och sista vätskestationen så stod en annan gammal scoutkompis där nämligen Annelie. Det blev ganska snurrigt alltihop, med kramar, trötta ben, dricka och förvirrade människor. Men vi tog oss upp mot bilen så fort som möjligt, där vi skulle fotas av pappa och jag fick ringa Lisa och Linnea och berätta att de inte ens behövde komma till Motala. Efter att vi hängt på cyklarna åkte vi tillbaka till Medevi där jag hoppade in i duschen. Jag satt sedan i solen utanför med pappa och åt en Mannafrutti.


STF Vandrarhem Medevi Brunn - jättevackra byggnader och närområden, billigt, men dålig kvalité.

(forts. följer)

/Elise

Tre små katter

..får man om man köper tre Hello Kitty överasknings-chokladägg. Dock fick jag två likadana så jag tycker nästan att Linnea skall köra mig till ÖB imorgon igen. Nästan.

I alla fall, nu är jag i Nyköping, efter en dag i Björsäter och Ö. Lisa och Linnea körde oss hit igår och efter en liten kvällsmat på Max (såklart) och datorspelande så sov vi i Linneas lägenhet. Idag spenderade vi förmiddagen i billighetsaffärer (där man då t.ex. kan köpa tre-pack med Hello Kitty överasknings-chokladägg) och sedan stack Linnea till jobbet medan jag och Lisa tog en promenad och åt lunch på stan, irrade omkring i Nyköping liksom. Eftermiddagen har vi spenderat med Big Bang Theory marathon. Och Lisa broderar, givetvis.

Längre uppdatering med bilder och allt vad som har hänt de senaste dagarna och vad som kommer att hända den närmsta veckan kommer när jag kommit hem. Nu väntar några fullspäckade dagar av praktikmöte, storstad, vänner och mys hemma hos mormor och morfar. Nånstans där måste jag hinna skriva min andra uppgift för sommarkursen också, men det skall gå :)

Och föresten; JAG CYKLADE TJEJ VÄTTERN PÅ 5 TIM 15 MIN I LÖRDAGS!!! Men mer om det kommer också ;)

/Elise

"Jag skulle aldrig hoppa bungyjump så jag släppte en egen skiva istället"


Jag skall ge mig i kast att lyssna in mig på Linnea Henrikssons debutskiva "Till mina älskade och älskare" och hittade på vägen denna intervju med PSL. Linnea har gått via utstickare i Idol till egen platta med P3 hittarna "Väldigt kär/obegripligt ensam" och "Alice". Den senare var även utmanare på Svensktoppen (utan att komma in dock) och är en av mina favoriter den här våren. Hon har ett eget sound och en speciell utstrålning som jag gillar. På skivan har hon även samarbetat med Orup.

If Popgeni har skrivit en recension här. Håller dock inte alls med om jämförelsen med Veronica Maggio, men ni som känner mig vet ju vad jag känner angående Veronica. "Alice" är för mig långt ifrån vad Veronica någonsin lyckats med. Men det är ju såklart högst subjektivt.

Hela skivan hör du här: Linnea Henriksson – Till mina älskade och älskare

I övrigt så förbereder jag och pappa morgondagens resa mot Motala. Cyklarna är tvättade, däcken är pumpade och väskorna är snart packade. Nu finns det snart ingen återvändo!

/Elise

Ett fel närmare rätt

Åh, är så glad! En sommar som denna, som för att vara mig är ganska konsertfattig (d.v.s. bara 2-3 festivaler...) så blir man glad för varenda släpp. När jag kikade in på Göteborgs Kulturkalas hemsida idag fann jag detta:

Den Svenska Björnstammen. På Götaplatsen. Framför Poseidon. På en stor i scen, i en stor stad. Det är helt enkelt fantastiskt ♥ Bland de övriga i släppet ser vi bl.a. Marit Bergman, Caligola, Syster Sol och Lisa Miskovsky.

Festivaltider har börjat. Siesta! i Hässleholm gick av stapeln föregående helg och bland de nästa på tur står Hultsfred nästa vecka.


Det är dock 52 dagar till Storsjöyran som släppte några nya akter i veckan, bl.a. Linnea Henriksson, Erik Hassle (som båda även skall medverka på P3 Sommarsession under festivalen), Linnea Olsson, Maskinen och Mattias Alkberg. Jag är inte jätteimponerad av detta släpp dock, hoppas ju fortfarande på Stiko Per Larsson, Armand Mirpour och Love Antell. Men jag vet också att Yran i stort sett är fullbokad, så det kan nog vara läge att sluta hoppas...

Stiko är föresten inbokad på några sommarspelningar som jag tänkte göra reklam för;
29/6 Peace and Love, Borlänge
14/7 Malungsfors visfestival, Malungsfors
20-21/7 Tivedstorpsfestivalen, Tivdeden
10/8 Hesselby Slott Stockholm Folk Festival



I övrigt så har jag sagt hej då till Elin idag. Nu skall det nog vara slut med hej då för ett tag. "Tack för att du har tagit hand om Elin, det var kul för henne" var det sista hennes pappa sa innan de åkte. Det är ju skönt att veta att man lyckats med någonting det här året i alla fall ;)

Snart kommer mamma hem och imorgon bitti kommer pappa. Dags att göra klart första uppgiften i sommarkursen.

/Elise

Jag gillar ju egentligen inte långpromenader.


"Det är måndag. Klockan närmar sig 20. Livestreamen skriker tomt.
Saknar konstiga livesända ordvitsar, saknar mysiga live-versioner av de bästa låtarna, saknar privatspelningar, saknar knäppa chattdiskussioner om gubbar i väggen och skogsskämt som går för långt, saknar nästan t.o.m. ofungerande ljud och hackiga internetuppkopplingar.
Kort sagt - jag saknar Vandringsturnén. Väldigt mycket."


Men det vet ni ju. Så då går vi vidare, so to speak.

Imorse vaknade jag ganska tidigt av ett sms från Erika och kunde inte direkt somna om. Kollade lite Big Bang Theory och åt frukost innan det var dags för en ny cykeltur - än en gång de 4,6 milen runt en bit av sjön via Frösön-Marieby-Brunflo.
Men det var faktiskt den näst sista rundan, eftersom (som ni kan se i nedräkningen till höger) på lördag smäller det. Motala och de 10 milen vid Sveriges näst största sjö väntar. Hur skall detta gå undrar ni? Det undrar vi med. Men vi kör på att det skall gå bra tycker jag.

I alla fall, när jag rullade in i stan begav jag mig direkt ner till järnvägsstationen för att vinka av Erika som lämnade stan för Norrköping. När hon rullat iväg mot Sundsvall så gick jag och Bella hem till mig, jag duschade och vi gick sedan ner till Max för en rejäl lunch med vegburgare, lyxshake blåbär, mozzarella sticks och pommes. Ibland får man allt lyxa till det ;) Vi tog sedan en promenad upp mot Tegelplan/Blå Center. Bella la sig en hög på mitt golv i krämpor och trötthet innan hon masade sig upp och gick hem.

Nu blir det kvällsmat.

/Elise

Allt vi skjuter upp måste ramla ner


Regnet öser ner, det är kallt och jag sitter och väntar. För sista gången. I alla fall för i år. Känns, ja, som att tomheten redan är här även om den borde komma först imorgon. Men man får väll se till att njuta av en sista livestream ordentligt.



Men för att gå bort från sorgmulna moln ett tag så kan jag berätta vad jag gjort hittills idag istället. Imorse löste vi (eller snarare icke-löste, vi kan ingenting om Povel Ramel) melodikrysset. Ett tag senare begav vi oss ut på stan, först en vända till biblioteket så jag fick hämtat upp boken jag skrev om igår. Vi gick sedan ner på stan, bl.a. in på H&M där jag köpte två koftor och en Lasse-väska. En Lasse-väska är såklart en väska som ser ut som en ananas.

Nu skall jag se stream, sedan skall vi äta pizzamiddag. Woop.

/Elise

School's out forever



Ja idag var examensdagen här, alltså dagen då de som kommit så långt att de redan avslutat sina studier skulle ha sin sista dag i skolan. En av dem var Elin. Eftersom Elins familj inte var här så fick jag äran att agera "anhörig" under denna dag, vilket mest verkade innebära att bära hennes saker (?) Nävars. I alla fall så kom hon förbi strax före tio och efter att hon fått en liten examens/flytt-present (en fotoram med några kort på oss och en liten svans fastlimmad i ramen) så begav vi oss mot skolan. Där stod vi i F-huset (alltså det hus som jag alltid har föreläsningar i men där Elin nästan aldrig varit) en stund och väntade bland hennes klasskompisar som de flesta verkade vara mycket äldre än oss. Vi gick sedan in i en av salarna och satt bredvid Jacqueline (Elins c-uppsats kompanjon och min f.d. körvän, om jag inte nämnt det innan) och hennes familj, lyssnade på tal från diverse personal på programmet (har jag nämnt att Elin gick Risk- och krishanteringsprogrammet?) som var sådana där klassiska, klyschiga, metaforiska tal om att "utbildningen lär för livet och ni kommer att bli fantastiska människor p.g.a. det här". I slutet fick alla tillbaka deras egna definitioner på risk och kris från första dagen på utbildningen, plus en chokladmedalj (som Elin var omåttligt stolt över!). Vi gick sedan mot skolrestaurangen där vi åt en buffélunch; potatisgratäng, sallad och en slags vegetarisk gryta med grönsaker. Vi två vegetarianer fick två talrikar var och det kändes lite konstigt. Gott var det i alla fall. Samtalen under lunchen svängde mellan att prata lite mer seriösa saker (typ framtiden) med Elins klasskompisar till att Elin berättade barnsagor för att bota min hicka och att vi skulle visualisera den fantastiska dagen förra sommaren då vi insåg att vi skulle bo nästan-grannar i tio månader.

När vi var klara med lunchen hade vi ett tag kvar innan det var dags att befinna sig i stora kyrkan för den stora avslutningshögtiden. Av någon anledning så kom vi på att Elin inte visat mig länsbiblioteket ännu, alltså Östersunds stora bibliotek som jag passerat otaliga gånger men aldrig vart inne på (mer än att gå på toa för några år sedan). Så jag fick en guidad rundtur, sedan försökte vi hitta en bok jag ville låna, men som inte fanns där den skulle stå. Så vi började prata med en otroligt trevlig bibliotikarie och vips så hade jag skaffat lånekort, reserverat en bok och Elin hade betalat sina förseningsavgifter. Föresten, det var denna bok jag reserverade:

Det är nästan för långt att förklara, lyssna på den här bara Stiko Per Larsson – Svarta Hästen

Vi tog en sväng inne i Mittpunkten och försökte hitta födelsedagspresenter till våra fäder. Utan att lyckas.

Vi begeav oss sedan till kyrkan och Elin satte sig framme med sin klass medan jag fick sitta en bit bak. Än en gång en hel del tal, från personal, kåren, kommunen o.s.v. Mellan allt snack var det två som sjöng och spelade.


Elins klass. Elin är hon som lyser i vitt, Jacqueline står till höger om henne.

Varje elev blev sedan uppropad klassvis och i bokstavsordning, erhöll de kuvert med tackbrev och pins som jag och Annika kämpade med igår. Klassen ställde sedan upp sig så de kunde bli fotograferade av fotografer och anhöriga. Under tonerna av fiolspelad Jämtlandssång tågade alla ut ur kyrkan.


En nyutexaminerad f.d. student i gräset vid rondellen Stuguvägen/Rådhusgatan.

Elin följde med mig hem för att hämta upp lite grejer och öppna sitt kuvert för att se hur vackert jag skrivit hennes namn på tackbrevet :) Hon stod sedan lite förvirrad och trött i mitt kök innan hon begav sig iväg för att äta middag med scouterna och gå på hajk.

Jag stack ut och cyklade. I strålande sol, hagel och regn..nästan på en och samma gång. Väl hemma mötte jag mamma i trappen, som gick på after work med sina gamla kollegor. Jag själv tog en dusch och slog mig ned i fåtöljen för näst sista Stiko-livestreamen. Vill inte tänka på att imorgon är sista och att det bara är två videobloggar kvar. Bra var det i alla fall, även om han börjar bli välförtjänt sliten. Chatten var full av intressanta diskussioner ikväll, det kommer jag också att sakna massor.

Nu väntar en helg med uppladdning för sommarkursen på måndag. Extremt mycket eget arbete, läsa och skriva uppgifter som får lämnas in lite när som helst och helt utan ens webbaserade föreläsningar. Kommer att bli super!

Godnatt!

/Elise

RSS 2.0