Kvällens tankar

Visst är det ett bra tecken att man knappt vill åka från sin praktikplats fast klockan är 22? Jag tror det i alla fall. De är så mysiga "mina" killar! :)
 
I övrigt så tycker jag ni skall lyssna på Little Marbles som gästredaktörer i Musikguiden i P3 från denna veckan. Riktigt mysigt!
Måndag: vänskapsmusik
Tisdag: turnémusik
Onsdag: gråtmusik
Torsdag: skämslåtar
 
/Elise
 

"- Näääär ska vi äta? - Köttbullar." eller en kul helg i Malmö med fina tjejer

Fredag
 
Efter min första praktikvecka på nya praktikplatsen och en fin Tant Strul-konsert så satte jag mig återigen på en buss till Skåne. Efter att tagit steget först till Helsingborg, sedan Lund så vågade jag mig nu ända ner till Malmö och mina finaste flickor Linnea och Ida. Linnea jobbade under fredagen, men Ida hämtade upp mig vid Triangelns station på tidig eftermiddag och vi tog oss genast an deras nya stad till fots.
Vi fikade på Glassfabrikens café, kollade i loppisar/second hand affärer, skivaffärer, kollade in vart deras nya lägenhet ligger och köpte Milka på Özens Allfrukt granne med nya lägenheten - allt ackompanjerat av vår egen skönsång av Hjärtan av stål, Skuggor och Svartöstaden. Vi hann också med att riva ned inte mindre än tre affischer med Ode to joy, Linnea Henriksson och Love Antell. Det ni.
Dagens högoddsare var att vi på stan, någonstans i närheten av KB mötte Tove, min "ledare" från Plans Ungdomsråd. Hon som bor i Stockholm och jag som bor i Östersund/Landvetter möttes helt oplanerat, efter att inte ha setts på 2,5 år, på en gata i Malmö! Helt sjukt galet, men också väldigt kul :D
Efter våran rundvandring på Möllan så tog vi bussen till Toftanäs för att hämta Linnea på jobbet och handla. Två förvirrade själar yrade omkring bland Maxis hyllor för att sedan hinna med bussen. På vägen hem stannade vi på Go Go grillen i Värnhem och åt falafel. Billig berömd Malmöitisk falafel. Hemma igen så åt vi Milka och hamnade tillslut allihop i jättesängen tittandes på YouTube klipp på Linneas iphone. När Linnea somnat tittade jag och Ida på massa Magnus och Ida somnade mumlandes "köttbullar". Förklaring här.
 
Lördag
 
Morgonpigg som hon är så vaknade jag mitt i en dröm om begravningar av att Linnea typ la sig på mig. Strax efter det tog jag ett bad, för de har ett badkar de där lyxlirarna. Och fem badankor (som vi inte skall döpa efter medlemmarna i Magnus Ekelund & Stålet..). Ren och mysig så gick jag upp och åt frukost, äggmackor på rostbröd med massa svartpeppar - the Linnea style.
Efter det tog vi ytterligare en lov på stan, den här gången alla tre tillsammans. Vi kollade in mössor, skor och örhängen på Shock, billiga julsaker på Tiger, båda Myrorna (igen), Åhléns och avslutade med att skaffa förköp inför kvällen. Väl hemma igen färgade jag Linneas hår (börjar nog bli bra på det där faktiskt!) och sen spelade vi yatzy. Eftersom det var lördag och hos mig äter man (enligt Linnea) alltid tacos på lördagar så gjorde vi det även den här lördagen. Efter några vändor mellan garderoben och badrumsspegeln med tappra försök att få ordning på mig själv så stod vi alla i alla fall redo i hallen.
Vi mötte upp Linneas vänner från PeaceWorks lokalförening i Malmö och "tog ett glas" på Häng bar mittemot Glassfabrikens café. Lite senare gick vi alla vidare mot Folkets park och Moriska paviljongen där Klubb Ode To Joy huserade för kvällen. För den som inte vet, så drivs denna klubb av Martin och Jepson från The Ark och det är en klubb jag länge längtat efter att få gå på. Till en början satt vi mest och pratade om allt och inget, sedan gick vi en sväng på dansgolvet. Runt ett-tiden började ett liveband spela, Caviare Days, de var häftiga! Men vi var väldigt trötta så vi gick mot garderoben en stund in i spelningen. Efter ca 15-20 min garderobskö så kom vi upp för att gå ut. Där stötte vi på Jepson och han kom fram och pratade en stund. Japp, han kom fram och pratade med oss. Det är inte första gången. Smaka på det! Han berömde Idas nya jacka som han kallade "leopardisen" från Myrorna eller "the antsss" och klagade ironiskt på sitt jobbiga yrke med två föreställningar och sedan stå och dricka öl hela natten. Vi gick hem i mörk Malmönatt och föll sedan ihop och sov i sängen.
 
Söndag
 
Min sista dag i Skåne startades med ännu en fantastisk frukost i form av Linneas goda äggröra. Mums! Strax efter det kom Linneas två bröder Ludde och Viktor som skulle hjälpa henne att byta däck på bilen. Engagerade syskon som åker 80 mil totalt över dagen för att hjälpa sin syster!
Efter att de stått i pissregn och både bytt däck och pumpat detsamma var vi alla kalla och blöta när vi kom hem. Där gjorde vi lunch; ungnstekt falukorv (gott, eller vad säger du pappa? ;) ) med potatismos till köttisarna och rester från gårdagen i ugn till mig. Linnea målade upp nya lägenheten i ett block och försökte förklara planlösningen.
När grabbarna åkt hemåt packade jag ihop det sista av min lite för stora packning. Efter att vi däckat i sängen en stund så tog vi bussen till stationen (och i väntan på den kan det gå förbi folk som säger kul saker) där vi tog varsin kopp varm choklad på Starbucks. Ett poäng till mig i min och Albins Starbucks-tävling :D Sen var det så dags att säga hej då, vi gick bort till Svävareterminalen i fortsatt regn och där kom min buss precis in. Hej då Malmö, ses om tre veckor igen, tänkte jag!
 
/Elise

Jag visste inte mest, men jag visste mycket


”Ett intensivt The Ark fan, hon grät i två timmar efter sista spelningen och stolt scout som snart är halvvägs igenom sina socionomstudier”
 
Har fått samtal, sms och facebookmeddelanden från vänner, klasskamrater och släkt. T.o.m. morfars syster Märta som jag inte träffat på år och dar ringde och ville prata med mig efterråt. Nu är stunden i rampljuset slut och dags att bli vanlig dödlig människa igen. Imorgon är jag tillbaka på praktiken igen. Känns ändå skönt att slippa gå omkring och inte kunna säga någonting. Nu kan jag skrika ut det: JAG BLEV FYRA ;)
 
Missade du TV-sändningen? Här ser du det på SvtPlay!
 
/Elise

Det fanns dagar som var mina

Varnar känsliga läsare:
"Det var någonting särskilt uttröttande med att spela på Tuppens danskrog i Bollnäs i lördags. Nils slog upp ett stort jack i huvudet just innan vi skulle spela. Blodet bara sprutade. Det var nära att vi fick ställa in, men i sista sekund valde han att låna Johannes mössa för att täcka såret, och spela ändå. "Jag tog det rätt lugnt på scenen", sa Nils efter att vi klivit av. Sedan körde Samuel honom till akuten. Där fick han sy sex stygn.

Samuel berättade att dom visade Hills Have Eyes 2 i vänterummet på sjukhuset. Ungefär lika bedrövligt som när dom visar Ultimate Fighting på Allstar i Luleå. En sportbar som har mycket problem med våld. Han sa att det blev lite konstig stämning mellan honom och en gammal dam när dom tillsammans "tvingats" kolla på en scen där ett missbildat huvud klyvs av en yxa.

Vi efterfestade på hotellgymmet.
 
Alla var väldigt bleka dagen efteråt. I samma ögonblick som den här bilden på Jakob i en gunga togs, där han tittar ut över vattnet vid en rastplats i blekt solljus, stod Johannes bara femtio meter bort och kräktes i evig skugga. Sedan såg jag honom i realtid få färg i ansiktet när vi åt på Max."
Magnus Ekelund - Det är så mycket jag måste berätta för er
 
I helgen spelade de i Uppsala och Bollnäs, idag släpptes Magnus Ekelund & Stålets nya singel Svartöstaden. För den som inte visste så är Svartöstaden en stadsdel i Luleå, typ. Nu tänkte jag blogga om min helg, långt från Bollnäs, akuten, spyor och väntrum. Långt ifrån Svartöstaden också för den delen. Här är videon till singeln förresten.
 
 
/Elise

På bussen flödar musiken i lurarna

Sitter på bussen på väg hem från Malmö efter en jättefin helg med mina bästa flickor. Vi har umgåtts. gått på loppis, ätit falafel, vart på Ode to joy, pratat med Jepson, skrattat, citerat Magnus Ekelund in i det oändliga och pratat bostadsort och rotlöshet (mer om helgen på tisdag).
Samt lyssnat på massor av musik, såklart. Här är lite aktuellt och framtida intressant:

Aktuellt nu:

Alina Devecerski - mer än Flytta på dej

Alina Devecerski slog igenom med dunder och brak i somras med den lika dundrande hiten Flytta på dig, jag blir rentav orolig om du missat den. Den var överallt, vare sig du ville eller inte. Jag kunde inte låta bli att tycka att den var dansant och fin, men något tjötig. Har ju alltid lite svårt i början för låtar som blir så jäklarns stora som den blev och gav först inte ens albumet Marathon en chans. Det släpptes förra veckan och minsann så stod det på flera ställen på facebook o.s.v. Påhoppet gjorde mig anti och jag övervägde länge om jag ens skulle gilla hennes facenooksida. Men idag satt jag på bussen och pratade med Ida; "Lyssna på Alina Devecerskis album, det är jättebra!" sa hon. Och eftersom vi brukar gilla samma musik så kände jag att jag hade slut på ursäkter. Jag gick in på Spotify och började lyssna på Alina Devecerski – Maraton och så trillade även jag dit. Hennes röst är sjukt häftig, texterna är djupare än förväntat och allt går att dansa till. Jag föll mest för Alina Devecerski – Vem tog dig hem och sedan läste jag att det var jag inte ensam om:

"Vem tog dig hem
Alina har samarbetat med Jocke Berg från Kent på en låt, Krigar precis som du. Och jag förstår att Berg vill jobba med Alina, för i Vem tog dig hem sätter hon den där texten som Jocke så länge misslyckats med. En otroligt snygg text, stor poesi i det enkla. Här visar Alina att hon är så ohyggligt mycket mer än en floorfiller.

Du har missat tusen varma nätter
Du fick som du ville
Ingen där som såg dig som du var
Vem tog dig hem?
Du har missat tusen varma nätter
Blev allt som du tänkte
Ingen som stod kvar när du var svag
Vem tog dig hem?


Där, mina vänner, har vi årets finaste ord på en känsla jag verkligen kan känna igen. Där, mina vänner, har vi mitt 2012."

Musik enligt Jerry recenserar Marathon

Vapnet - sjunger om mina gator

"Va? Är det inte Magnus som gjort Ge dom våld i original?"
skrev Sandra till mig för ett par dagar sedan. Jag visste sedan länge att det var Vapnet som gjort originalet till Magnus Ekelund & Stålets b-sida på Supernova singeln. Inte för att skryta, men jag visste, vet bara inte hur. Tanken har dock inte slagit mig att lyssna mer på Vapnet, så det var ju dags att ta tag i. Och det blev speciellt, för även jag fick en insikt denna kväll. De är från Östersund! De har gjort en skiva med gatnamn från min stad! Satt sena kvällen med tårar i ögonen av hemlängtan. Det här skall jag inte glömma igen.

"Snart går jag sönder, Östersönder [...]
Jag vet hur du går, från ditt jobb till bussen hem, hur du följer
Thoméegränd"

När jag bli musiker skall jag skriva en låt som heter Brunnsgränd.

Ludwig Bell - klassiskt popsound

Hanna Sarah och Linnea pratade för några veckor sedan om en poppojke vid namn Ludwig Bell och när jag sedan lyssnade på Ludwig Bell – Jag är en idiot så kände jag igen den. Lyssnade om och om igen, en såndär text som bara fastnar. En känsla av att känna sig skyldig till att lida hur mycket som helst. Turligt nog en känsla jag inte har speciellt ofta.

"Jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort
och jag förtjänar hur jag mår
strö hinkar salt i mina sår"

Thomas Stenström - mer än en P3 hit


Thomas Stenströms låt Detsamma spelades flitigt på P3 i somras/våras och jag föll för det klassiska popiga soundet med en text om en sista chans till kunskap. Om vi ändå skall skiljas nu kan jag väll ändå få veta. Lyssna på hela albumet Thomas Stenström – Nåt annat, nån annanstans

Jonas Jonsson - pop på fin dialekt

Jonas Jonsson kommer från Jämtland och har ännu inte gett ut något fullängdsallbum, men varit förband till Magnus Ekelund & Stålet. Hans svängiga indiepop sjungen på äkta Jämtlands-mål är väl värt att lyssna på. EP:n ”Samtidigt, en timme från stan” är svenska tolkningar av fyra låtar på engelska från hans idoler Teenage Fanclub, Motorpsycho, Big Star och Beth Orton.
Jonas Jonsson & Konungaätten på Stockholmboatsessions

Att vänta på:

Vintergatan – Detektivbyråns uppföljare levererar

Detektivbyrån meddelade för ett par år sedan att de skulle lägga ner. De instrumentala elektronika musikerna från Värmland skulle inte släppa mer musik. Sen har det varit tyst. Men nu meddelar den ena medlemmen Martin Molin att han har ett nytt projekt på gång vid namn Vintergatan. Det är samma mysiga speldosepop som med Detektivbyrån och videon är självklart väldigt konstnärlig. Ser fram emot det här!
Introduktionsvideo för Vintergatan

Magnus Ekelund & Stålet – Dödskult februari 2013

Jag har ju skrivit ganska så mycket (läs: överdrivet mycket) om det här. Men nu efter höstens tre spelningar kan jag inte vara mer peppad inför denna skiva som kommer i februari. På måndag släpps singeln Svartöstaden som jag vet är väldigt fin, en klassisk norrbottenspopig Magnus-låt. Skuggor, Dystopi/Lutak och Hjärtan av stål är andra smakprov vi har fått höra och jag nynnar på dem varje dag. Bara lyssna, liksom.
Teaser till Svartöstaden
Musik enligt Jerry om Svartöstaden

Stiko Per Larsson – ny skiva och ny vandringsturné

Vårens stora höjdpunkt 2012 var förmodligen Stiko Per Larssons vandringsturné som passerade mitt län och jag gick på två spelningar tillsammans med Elin. Resten såg jag livestreamat på hemsidan. Till våren blir det en ny vandringsturné, det är ett som är säkert, dock inte klart vart. Till detta så har det även utlovats en ny skiva under våren och med tanke på vad som gavs smakprov på redan i våras i form av t.ex. Du hör inte hemma här så kommer det bli toppen. Till dess så kan man ta del av hans Pledge-kampanj; jullåtar, hemmatillverkade prylar och annat kul för att samla in pengar för vandringsturnén.

Rymdekot – nytt på soundcloud

Johannes har (muntligen och personligen) utlovat nya låtar på Soundcloud efter avslutad turné med Stålet, ca i december. Finfint! Tills dess, lyssna på hans gamla punkband De skötsamma.

Hästpojken – ny singel ute och ny skiva till våren

I måndags släpptes Hästpojkens nya singel Samma himlar, efter två år av tystnad från Göteborgsduon. Releasespelningen två dagar tidigare missade jag tyvärr (men man kan ju inte få allt). Samma himlar är en ny sida av Hästpojken, samma Martins lite growliga röst men med ett annat djup än på t.ex. Cyklar och knark. Jag ser dock likheter med Gitarrer & bas, trummor & hat vilken var den första Hästpojken-låten jag föll för, så det bådar ju gott. Tills skivan kommer kan ni (förutom att lyssna på Samma himlar) läsa Martins otroligt flummiga blogg om allt och ingenting.

/Elise

 


Stunden av det där som aldrig kommer igen - ett kultbands sista spelning

I torsdags var jag och Sandra på Tant Struls allra sista spelning, på Pustervik i Göteborg. Bandet som var som störst under några år på 80-talet återförenades i år för en avskedsturné, som alltså avslutades den där kvällen i Göteborg. Det kändes i luften; vemodet och känslan av att ta sista chansen. Men detta var inget tårdrypande avsked, det var en hyllningskonsert fylld med lycka och hopp. Vi njöt av trummisen Nikes Tant Strul – Vild blomning, basisten Litens Tant Strul – Första timmarna, sjöng med i populära Tant Strul – Dunkar varmt och skrålade allsång i refrängen till Tant Strul – Slicka mej ren. Sen sa Kajsa "Det här va Tant Struls allra sista spelning och nu är den slut" - men de kom på igen. Och igen. Sen var det slut, på riktigt.
 
/Elise

Toured around the south, dreamed about the north

Sitter på bussen påväg till Malmö med gratis internet, men ett bord som inte är gjord för min dator. Min dator är ganska stor och verkar inte riktigt trivas med det lilla ojämna fällbordet på stolen framför. Men än så länge har jag två säten och massa benutrymme. Det gillar vi.
 
Tant Strul igår var megafint. Jag har ju aldrig lyssnat jättemycket på dem, men de är ju kult. Så jag tänkte; jag går. För några dagar sedan läste jag att det skulle bli deras allra sista spelning, och det är ju något i sig. Både jag och Sandra har ju vart med om det en gång innan, och klart att det kändes. Men att fem femtioåringar dansar omkring på en scen är imponerande och Kajsas röst är likadan som på inspelningarna från 80-talet. Häftigt! Bilder kommer i nästa vecka.
 
Det är inte bara jag som är påväg söderut. Imorgon spelar Markus Krunegård och Magnus Ekelund & Stålet i Uppsala. Känns tomt att inte gå på fler spelningar den här turnén, men jag får verkligen inte klaga, det vore bortskämt. Istället lyssnar/tittar jag på Sandras inspelningar från hösten och längtar till februari och Dödskult.
 
Har 25 dagar kvar i södra Sverige nu. Sedan återvänder jag till mitt norrland, mitt Jämtland, mitt Östersund. Känns alldeles lagom. Ska inte bli för sentimental innan det är där, men jag längtar hem ibland och jag vet vart jag hör hemma.
 
Vapnet – Prästgatan
 
/Elise

Jag reste mig från ruinen av en krossad dröm - Mellerud, Skövde och Kungsbacka en helg i november

Ännu en händelserik helg med resor omkring i södra Sverige ligger bakom mig! Den här gången från Dalsland till Västergötland till Halland, från poppojkar till killar i klänning till sjungande gamla vänner..
 
Del I: Hårda bud i Mellerud blev fantastiskt utbud i Mellerud
 
Allt började på Göteborgs Central i torsdags eftermiddag. Jag stod och väntade på Sandra när jag möter min klasskompis Silvine som av en händelse skall med samma tåg som oss. Jag passar hennes packning medan hon letar efter sin syster och när Sandra kommer går vi på tåget. Väl där försöker vi gång på gång fatta vad vi håller på med. Vi är på väg till Mellerud för att gå på konsert. Mellerud. Smaka på det en gång till.
Vi kliver av tåget i ett mulet Mellerud och skall hitta vägen till Kulturbruket på Dal. Det visar sig inte vara jättesvårt, då det är den första skylt vi ser. Gömt bakom en förskola ligger gymnasieskolan Dahlstiernska gymnasiet och det är även där man finner Kulturbruket på Dal, spelstället för kvällen. Efter att ha irrat omkring en stund i foajén hittade vi Kulturbrukets lokal där vi hämtade ut våra biljetter. Där frågade vi efter Ica och blev nog ganska idiotförklarade. Fast mer idiotförklarade av oss själva när vi fortfarande inte visste hur vi skulle bete oss när en viss pojk strök omkring i foajén när vi skulle gå ut. Suck.
 
Vi hittade till Ica. Jag insåg att jag ju vart där flera gånger och att jag åkt igenom Mellerud varje gång vi åkt till Östersund. Så, jag mindes att det låg en pizzeria/gatukök ungefär där och där slog vi oss ner för varsin falafeltalrik (what else?).
Där hittade vi en upplaga av den dunderintressanta lokaltidningen innehållandes två för dagen väldigt aktuella pojkar:
"Den friska norrländska fläkten Magnus Ekelund & Stålet.." Storslagen journalistik, Melleruds Nyheter.
 
Nöjda och glada med våran middag så började vi på riktigt få insläppsnerver. Vilket är otroligt onödigt på ett så litet ställe med förbestämda sittplatser. Men men, så skadade är vi. Suck, igen. Vi begav oss i alla fall tillbaka till Kulturbruket där gymnasiet höll Öppet Hus, annars var det inte mycket folk där. Runt 19 blev vi insläppta i aulan och när vi satte oss på våra platser på första raden insåg vi att det inte var någon scen. Det var som i en föreläsningssal, banden skulle stå precis framför våra fötter och spela. Mycket märkligt...
 
 
Först ut var återigen Magnus Ekelund & Stålet. Återigen är det svårt att beskriva med ord hur det var. Men kan återigen säga att de nya låtarna bara växer för var dag som går. Texten på Skuggor har redan satt sig på hjärnan, nyaste låten Dystopi/Lutak var en glad överraskning och Svartöstaden släpps som singel redan på måndag (!) Vi blev förvånade av att inte höra Låt dom hata oss sist - men mer om det sen.
 
Sen så var det ju den där Markus Krunegård igen. Kan erkänna att jag var mer pepp på honom denna veckan, hade lyssnat in mig lite mer och så. Det var fint att se honom så nära, om än konstigt att sitta ner. Jag rös igen till anti-SD-pro-mänsklig-värme-talet. Inte ofta jag ryser till Markus.
 
När allt va slut, när Stjärnfallet återigen klingat ut, så var det dags att kliva ut från aulan. Vi satte oss återigen i foajén en stund. Samlade kraft. Samlade mod. Tillslut vågade vi ställa frågan, eller ja, Sandra ställde den. De spelade inte Låt dom hata oss för det passade inte sittande publik. Nu vet vi. Med geléknän gick vi på toa.
 
Mellerud by night. Stängda Café Varuhuset och ett lås mitt på väggen utanför Kulturbruket.
 
Del II: Var det ettan? Nä, sjuan. (Skövde)

Sandra har en gammal radiobänk hemma hos sig. Med en fm-sändare från datorn kan man lyssna på Spotify i radion. Kändes genuint att lyssna på Magnus där. Ungefär som att det är så han själv vill att det skall lyssnas på.
 
Fredagen innebar festkväll på Kårhuset med han/hon tema. Killarna klädde alltså ut sig till tjejer och tjejerna klädde ut sig till killar. Först gick vi på förfest i ett studentlägenhetshus nära Kårhuset, träffade Sandras klasskompisar och hade skoj. Väl på Kårhuset dansade vi till bra musik, skrattade, pratade, drack och hade kuuul!
Pernilla, Magnus R & Sandra
 
Lördag blev hemmadag efter den sena fredagsnatten.
Vi åt glass, choklad, pannkakor, chips med dipp o.s.v.
Vi knarkade Magnus Ekelund vloggar, vilket spårade ur en del.
Vi lyssnade en massa på Tant strul och peppade för torsdagens konsert (som vi ständigt glömmer av...vadå vi går på för många konserter?!).
Vi, eller kanske snarare jag, pratade också en del med flickorna (Linnea, Ida, Rosa & Hanna Sarah) ner i Malmö.
Och för att lugna eventuella oroliga föräldrar: ja, vi åt middag också :)
 
På söndag hann vi inte med så mycket mer än att sova, packa och äta frukost. Sedan stressade vi till tåget...som såklart var försenat. Tillslut var jag i alla fall framme i Göteborg...och fick rusa till nästa tåg, mot Kungsbacka.
 
Del III: Skönsång och Afrikaplanering i ett stort gult hus (Kungsbacka)
 
Jag mötte Amanda utanför tåget och vi hoppade direkt på. Där satt även våra körkompisar och tillsammans rullade vi söderut till Kungsbacka för ytterligare en körövning. Förrutom sjungandet blev det även en del planerande för Sydafrikanernas besök i december, skall bli superkul! :D
Ni som är i området är välkomna till Frölunda kulturhus torsdag 13/12 kl. 19 för en gratis konsert :)
Väl hemma igen var jag trött som bara den och försökte ladda om för ny vecka och första dagen på nya praktiken. Det gick bra ;)
 
/Elise

En kväll med höga odds

Morgon i Skövde. Egentligen förmiddag i Skövde. Men jaja.
 
Allt om Mellerud, Markus, Magnus m.m. kan jag ta längre en annan dag. Kan ju säga att det var fantastiskt fint och att vi inte ångrar en sekund att vi åkte. Väldigt speciellt med sittplatser i en skolaula.
 
Igår kväll var vi ute på kårhuset med Sandras klass. Det var han/hon tema, vilket innebar att alla tjejer skulle vara utklädda till killar och vice versa. Jag såg fler killar i klänning och tjejer i mustasch än någonsin tidigare i mitt liv kan jag säga. Sen så hände två konstiga tillfälligheter;
 
1. På förfesten träffade jag en tjej som jag och Anna blev lite kompis med på Boomerang 2008 (ett scoutläger) men som vi tappade kontakten med direkt efter. När hon sa sitt namn så kände jag igen det och var tvungen att fråga. Och visst var det hon! Jättekonstigt verkligen. Vad är oddsen?
 
2. Sandras klasskompis Magnus (som för kvällen var klädd i prickig klänning, strumpbyxor på rakade ben, bh, högklackade skor, smink och blond peruk) kommer från Östersund. Han skall hem över jul och under kvällen insåg vi att vi kommer att åka samma nattåg hem 17/12. Återigen; vad är oddsen?
 
Idag skall vi bara ta det lugnt. Göra saker på vår lista. Vara trötta. Ha det bra.
 
/Elis
 
 

På tal om västkustens Jokkmokk

Linnea: "Kul att västkusten också får ha ett Jokkmokk :) "
Jag: "Precis. Alla delar av Sverige borde få sitt eget Jokkmokk!"
Linnea: "Japp. Jokkmokk ska ta över Sverige! Det kanske vore nyttigt att göra om Sverige till ett jättejokkmokk."
Jag: "Alltså skulle hela Sverige bli glesbygd med sisådär 2000 invånare."
Linnea: "Jo, men om SD får som de vill blir det väl ca 2000 invånare kvar."
 
/Elise

"Ett parti vars värderingar knappt tål dagsljus"

Jag tänker inte skriva något långt inlägg om dagens SD-debatt. Jag tror ni alla fattar att jag avskyr dem lika mycket som ni. Så jag behöver inte skriva det hundra gånger. Istället hänvisar jag idag till två som kan formulera sig sådär bra runt det;
 
Linnea Träder: Jag ber er, hjälp till att ta avstånd!
Po Tidholm: Föräldramöte i byskolan
 
/Elise
 
P.s. Imorn är det Mellerud som gäller. Behöver jag säga hur super-mega-duper-bra det kommer att bli?! D.s.

En jacka i Stockholm.

När jag, mamma och pappa var i Stockholm för snart ett par månader sedan så tittade jag på och provade en jacka på Beyond Retro som var sjukt snygg, men både för liten och för dyr.
Idag loggar jag in på Instagram och ser att Jerry Boman provat samma jacka. Vad är oddsen?
 
I övrigt så har det vart en ganska så starstrucked dag. Det gillar vi. Nu skall jag titta på Big Bang Theory och sedan sova.
 
/Elise

Det är först när man ger upp som det blir nåt nytt, när man släpper taget tar man steget

Nu är det dags att berätta en sak. Som ni vet så har jag de senaste två månaderna gjort praktik i Stenungsund. Av olika anledningar kan jag inte fortsätta praktiken där utan har idag fått klart med en ny praktikplats inne i Göteborg där jag börjar på måndag. Det kommer bli bra och det är för det bästa. Så, från Bohuslän till Kristian Anttila – Hisingen - Manhattan, Graveyard – Hisingen Blues.
 
Nu är jag hemma 1,5 dag och sedan drar jag och Sandra till Mellerud för att se Markus & Magnus igen. Finfint! :)
 
/Elise

Magnus Ekelund & Stålet på Trädgårn...så just det, den där huvudakten också

Jag hurtade från mässan, längs ett regnigt Södra vägen och via allén ner till Trädgårn. Där träffade jag Sandra och eftersom det var en stund till insläpp så gick vi till Max för att gå på toa och köpa nåt litet att äta. Vi smällde i oss lite pommes påväg tillbaka och väl där var det insläpp så vi slängde hälften :P That's life.
Sedan fick vi stå utanför insläppsdörren i drygt en timme innan vi blev insläppta till scenområdet. Väl därinne sprang vi fram till platser längst fram i mitten, bästa platserna! Nu kunde vi andas ut och veta att det skulle bli hur bra som helst.
 
Man brukar ju sällan vara pepp på förbandet. Ofta vet man inte ens vilka de är, eller ens om det kommer att vara ett förband. Igår var helt annorlunda - igår var jag mer pepp på förbandet än på huvudakten. Så, när vi stod där längst fram i mitten, bekvämt vid kravallen och Magnus Ekelund & Stålet klev upp på scen så var jag lycklig. På sätt och vis så kändes det bättre än veckan innan, en mer normal konsertlokal som man är van vid liksom. Trots att de bara spelade en halvtimme så var jag nöjd och glad, Skuggor och Svartöstaden vittnat om att kommande skivan Dödskult kommer bli helt enormt bra. Stállu och Supernova är oslagbara livelåtar och avslutningslåten Masshysteri – Låt Dom Hata Oss är bästa slutet. Efterråt bad jag säkerhetsvakten om setlisten som låg på scenen, röd text med hjärtan på. Fint minne!
 
"Om man fick gifta sig med en låt så skulle jag gifta mig med Låt dom hata oss" - Sandra
 
Sen så var det ju dags för den där huvudakten. Ni som känner mig och/eller följer bloggen vet hur jag känner angående Markus Krunegård; jag fastnar liksom aldrig på riktigt. Men jag kan inte heller förneka att han har en del fina låtar och en fin scenpersonlighet som absolut skall upplevas längst fram. Markus Krunegård – Korallreven & Vintergatan, Markus Krunegård – Everybody Hurts, Markus Krunegård – Askan är den bästa jorden, Markus Krunegård – Hollywood Hills, Markus Krunegård – Jag är en vampyr är bra livelåtar. Jag gillar hur han delar upp Hela livet var ett disco i tre akter med start och avslut i balladversion. Jag gillar också hur han avslutar med Ibland gör man rätt ibland gör man fel och Stjärnfallet. Det är trots allt konsertmagi.
 
"Mänsklig värme är botemedlet mot att SD är tredje största partiet i Sverige!"
- Markus Krunegård
 
När Markus sista toner klingat ut tog vi vårt pick och pack och gick mot merchandisen (bandprylar såsom t-shirtar, skivor etc.) som vi trodde skulle vara kvar inne i lokalen. Det visade sig att de flyttat den till foajén och där fick vi köpt våra Din jobbigaste vän t-shirtar. Vi gick ner och hämtade våra saker i garderoben och när vi kom upp igen kände vi att det fanns mer att säga. Så vi pratade lite med en viss Stålet-pojk och berättade att vi gillar Rymdekot-musiken. Finfint! När vi vände oss om stod det väldigt mycket folk vid merch-bordet och då insåg vi att Markus stod där och signerade. Men det brydde vi oss inte om. Vi gick ut och dansade gatan fram med gelé i knäna. Vi firade allt med en fika på Condeco innan vi skiljdes åt - med vetskapen om att vi kommer få en lika fin konsert nästa vecka igen♥
 
Idag sitter jag med en såndär fin konsert-bakis känsla. Totalt överdoserad i musiklycka. Kreatiiv till tusen och superpeppad inför torsdag. Det är en skön känsla ;)
 
/Elise

"Hej, vad vet du om Mittuniversitetet?" - Kunskap & Framtid dag 3

Foto: Sofie Pettersson & Peter Burgos
 
Tiden går snabbt när man har roligt! Plöstligt var sista dagen för årets Kunskap & Framtid på Svenska Mässan i Göteborg här. Lördagen är speciell då det innebär en del föräldrar som man skall tas med, det kan vara en konst i sig. Fler är säkra på exakt vart de vill gå, vad de vill ha reda på o.s.v. Men det gick bra. Vi beställde en del kataloger och hade flera djupa och långa samtal om utbildning, framtidsval m.m. Det kändes i kroppen att man stått upp i tre dagar, men vi kämpade på. Min vän Amanda svängde förbi en stund och hälsade på vilket alltid är trevligt. När klockan slog 16 var mässan slut för i år, och eftersom jag ville komma iväg så fort som möjligt så försökte jag vara så effektiv som möjligt med ihoppackning - vilket vi klarade på rekordtiden 30 minuter. Fortsättning följer!
 
/Elise

Sex stycken rosa pantrar i en stor lokal (Kunskap & Framtid dag 2)

(bild från strax innan mässan öppnade)
Dag två på Kunskap & Framtid flöt fram i superrapid. Mässan öppnade, plötsligt var det lunch, plötsligt var det rast och plötsligt så var mässan slut för dagen. Det var massor med folk, vi hade flera intressanta samtal, diskussioner och frågor, beställde massa kataloger och skrattade en hel del. Jag blir hela tiden övertygad om varför jag tog det här jobbet.
 
Gick till biblioteket. Hittade en anarkist vid namn Mattias och däri en Magnus. Råkade låna allt med ett blått kort.
 
Mötte upp Peter x 2 och Margareta vid deras hotell och sedan tog vi vagnen till Chalmers. Vi var tidiga så vi satte oss på studentpuben och pratade kårhus och studentliv. Vidare upp på övervåningen där vi mötte Sofie och snurrade sedan lite om vart vi skulle sitta. Det är ett strategiskt viktigt val nämligen. Förra året satt vi och pratade med Fredrik hela kvällen, sedan visade det sig att det ju var han som skulle bli mässansvarig för hela Kunskap & Framtid nästa år (alltså i år). I år satt han vid bordet bredvid, men vi hade icke desto mindre Jessica, koordinator för mässan, vid vårt bord och det var väldigt intressant. Vi pratade bl.a. om monterdesign, mässuppbyggnad, målgrupper, framtidsval, företag på mässa, jämförde utbildningsmässor m.m. Senare flummade vi in på saker som flytta hemifrån, släktband och giveaways. Kul kväll! :)
 
Imorn kör vi sista taget. Mycket föräldrar på lördagen och det är en utmaning i sig, men också kul. När de rosa mattorna sedan är nedpackade och ipadsen ligger i sina lådor så säger jag hej då till mina kollegor och beger mig till Trädgårn och köar för Markus & Magnus. Fiiint!♥
 
/Elise
 
P.s. Dagens kändisspotting 1: Stefan Holm uppskattar MIUNs fyrkantiga klubbor.
Dagens känidsspotting 2: Andreas från Ung & bortskämd besöker montern D.s.

A mässa for my generation

Första dagen på Kunskap & Framtid 2012 är avslutad. Det är en märklig känsla att gå till MIUN-mässjobb och sedan snabbt komma hem till vardag igen. Medan de andra går ut och äter på restaurang och sover på hotell så sitter jag i soffan med mormor, tittar på Vem vet mest?, äter mackor och sover i samma säng som alla andra nätter den här hösten. Men jag gillart. Trygghet. Imorgon blir det dock middag på Chalmers med andra utställare, vilket förra året var väldigt trevligt så jag räknar med det i år med :) På lördag är det konsertdags igen med Markus Krunegård och Magnus Ekelund & Stålet. Fortfarande rätt så overkligt att jag skall gå på en klubbspelning med Markus Krunegård och ganska ofattbart att jag bara en vecka efter förra gången skall se Magnus o Stålet igen. Men det kommer nog ikapp mig tids nog. På tal om dem så får detta mig att skratta så jag kiknar idag:
 
/Elise

Fler bra och viktiga besked i musikvärlden

Äntligen kom beskedet vi hoppats på. Beskedet som är så viktigt, så himla viktigt på så många sätt. Det blir ett Storsjöyran igen nästa år. Jag kan sluta titta ner på mitt rosa festivalband från i år och tänka att det kanske är det sista bandet nånsin. En stor lättnad faktiskt. Nu ser vi fram emot artist- och biljettsläpp på MIN FÖDELSEDAG...det ni!! ;)
 
En annan sak jag vill nämna innan jag går och sover (för att imorgon jobba på mässa med fina kollegor :) ) är det fina i att komma hem på kvällen och inte läst allt som står på facebook, twitter, instagram och bloggar tidigare. Det blir rena julafton och jag får många fina skratt och funderingar. Här är några exempel ur dagens skörd:

Norra Kust del II

Skrev ju om Norra Kust för ett tag sedan och nu är det aktuellt att nämna pojkarna igen. Igår släpptes videon till nya singeln The Painted Sky, en resa i norrländsk natt med söta ansiktsmålningar och underbar natur, se själva:
 
 
Dessutom har de släppt fler turnédatum:
7/11 STOCKHOLM Södra Bar (releasespelning för nya singeln)
1/12 GÖTEBORG Stadsteaterns Foajébar
 
Ska verkligen försöka komma iväg på spelningen i Göteborg :)
 
/Elise

För fem år var du mer än vem som helst för mig

Som jag nämnde kort förra veckan så är det idag exakt ett år sedan en fin man gick ur tiden. För er som inte vet så var Janne min lärare i bl.a. historia och världskultur på gymnasiet, dessutom var han projektledare för Globala Gymnasiet och lite av en klasspappa för oss. I november 2010 blev han sjuk i cancer och knappt ett år senare fick jag beskedet om att han gått bort. Ca en månad efter det åkte jag ner till Göteborg över dagen för att gå på begravningen, en mycket känslosam dag med gamla vänner från gymnasiet samt släkt och vänner till Janne.
 
Nu har det gått ett år sedan dagen han somnade in. Saker och ting har hänt och skett men saknaden är fortfarande stor. Jag har lärt mig att leva med den, även om det finns dagar då jag fortfarande glömmer av att han inte är på skolan om jag går dit. Jag har också insett hur tacksam jag är för den tiden jag fick och allt det jag fick lära mig. Det kan ingen någonsin ta ifrån mig.
 
"Jag viskar in i kudden 'vad va meningen med det här?'
Vi kunde väll lika bra återgått till att du fanns, till att du är här"
 
För fem år var du mer än vem som helst för mig (spellistan för dagen)
 
Vila i frid♥
 
/Elise

Ingen ser mig som du ser mig - eller en otroligt händelserik kväll i lyckans, musikens och begravningens tecken

Foto: Linnea Träder
Condecco, Östra Hamngatan kl. 20.45
 
När vi mött upp Malmöborna (Ida + Linnea) på Nisse så gick vi till ett falafelställe vid Nordstan för att äta middag. Vi var alla, men kanske mest jag, så peppade och stirriga att vi knappt visste vart vi skulle ta vägen. Det är konstigt när man har peppat och laddat upp för någonting så länge - och sedan är plötsligt dagen där. Man vet inte riktigt hur man skall hantera det liksom. Vidare från falafelstället så gick vi uppåt mot Avenyn, men stannade till på Condecco eftersom vi ändå hade en del tid kvar. Där satt vi i supermjuka möbler, jag läste gaffa och vi peppade ännu mer.
 
Foto: Sandra Björklund Qvarfordt
Utanför entrén till Stadsteaterns Foajébar kl. 21.45
 
Som de skadade konsertbesökare vi är så var vi såklart där lite för tidigt. Men det var ändå såpass kort tid till insläpp att det inte var nån idé att gå nån annanstans så vi satte oss på trappan utanför ingången. En person till kom strax före insläpp, annars var vi först in, lämnade jackor och väskor i garderoben och tog ett bord framför scenen.
 
Foto: Jag + Sandra
Inne i foajébaren kl. 22.45
 
Bara minuter kvar till start och det pirrar i magen. Vi pratar om allt möjligt och skrattar en del. Springer på toa. Ser Stålet-medlemmar gå ut och röka. Disskuterar låtar.
 
Foto: Sandra
Magnus Ekelund & Stålet på scen kl. 23.15
 
Jag vet inte ens hur jag skall börja skriva. Jag var på konsert med ett av mina nya favoritband med några av mina bästa vänner - såna där saker som nästan känns större än livet självt. Visst minns jag låtar tydligt, visst minns jag publiken, blickar, moves och ord. Men der går inte riktigt att sammanfatta bara sådär. För att säga något så säger jag att det var fint, väldigt fint, väldigt bra, väldigt mysigt. Kul att höra låtar från kommande skivan (som kommer bli awesome!) och Masshysteri – Låt Dom Hata Oss, men saknade ändå Magnus Ekelund & Stålet – Tänder i taket (fast som Linnea sa, så kanske det var lika bra ändå, för man börjar nu nästa skratta för att man tänker på substantivet tänder och inte verbet..).
 
Foto: Sandra
Redo att halloweenbusa kl. 00.15
 
Jag och Sandra köpte varsin Magnus Ekelund & Stålet – Det Definitiva Drevet LP och sedan gick vi alla in på toaletterna för att sminka om oss till etapp nr. 2 av kvällen/natten; Halloweenfest på Sticky Fingers. Ser ni vilka vi är? Skulle inte tro det, men här är en ledtråd.
 
Foto: Linnea
Sticky Fingers kl. 02.00
 
Vi gick avenyn ner och bort mot Grönsakstorget och Sticky Fingers. Där gled vi förbi i kön fram till Linneas kompis Tove som kvällen till ära var katt. Sandra kom in, trots att det var 20 års gräns och hon bara är 19 år och 4 månader. Det var mycket folk och det var kul att se alla roliga, udda och knäppa utklädningar. På dansgolvet mötte vi Henrik Berggren, Edward Scissorhands, Pippi, Jack Sparrow m.fl. I baren träffade vi på två kritor (som Sandra först trodde var trafikkoner). De visade sig vara väldigt trevliga :)
 
Det blev i övrigt en fin natt på det nedre dansgolvet, med superbra musik. Våra pophjärtan jublade åt Melody Club – Baby (Stand Up), Håkan Hellström – En Midsommarnattsdröm, Florence Valentin – Pokerkväll I Vårby Gård, Timbuktu – Alla vill till himmelen men ingen vill dö och The Clash – Should I Stay Or Should I Go. Ett skrik från fyra The Ark fans som nog fortfarande sitter kvar i väggarna på Sticky Fingers kom när Dj:n spelade The Ark – Clamour For Glamour. Hur ofta händer det att de spelar Ark när man är ute liksom?! Då kändes det som att vi hade kunnat gå hem och varit nöjda typ. Men mer skulle det komma. När vi tog vår sista låt blev det Kapten Röd – Ju Mer Dom Spottar vilket ju gjorde mig överlycklig (men de andra ganska likgiltiga). När vi hämtat jackor och saker och var påväg ut spelade de Göteborg-dansgolvs-klassikern Håkan Hellström – Kom Igen Lena!. Som att slängas tillbaka till 18 års åldern och de första gångerna på krogen. Oh memories..
 
När vi kommit ut hurtade vi till Nisse för att Malmöborna skulle hinna med sin buss hem igen. Vi sa hej då till alla och sen kom Sandras pappa och hämtade oss två.
 
Foto: Sandra
Kortedala kl. 3.30
 
Framme på sovplatsen. Vi försöker prata om och greppa allt som hänt under kvällen, alla känslor, intryck, skratt och upplevelser som bara flyter samman. Vi somnar i alla fall strax före 4, och drömmer att Magnus signerar våra nya skivor...
 
Nu sitter jag i Landvetter igen. Trött, ja, men det går. Om ett par timmar är det kalas hemma hos kusin Felix som gäller. Hey ho let's go,
 
/Elise

Arenarock och drömmar

Satt just och lyssnade på ett gammalt inslag i P3 om Magnus Ekelund & Stålet inför släppet av Supernova i våras. När Sara Märta Höglund i klippet skulle beskriva hans musik så sa hon "arenarock". Jag, som höll på att ta på mig byxor, stannade upp mitt i allt och bara stirrade på datorskärmen med tanken "Eh, vad sa hon? Vilken Magnus Ekelund pratar hon om? Sa hon verkligen arenarock?". Jag gillar inte ens så mycket att kategorisera musik - musik är musik och kan väll bara vara det - men så mycket vet jag som att Magnus Ekelund & Stålet INTE är arenarock.
Det första jag tänker på när man nämner arenarock är The Ark, säkert inte de mest kända inom stilen men mest kända för mig. För mig är det ganska långt ifrån Magnus Ekelund & Stålet. Annars är en kul anekdot angående ordet arenarock att arena är spanska för sand och rock ju som bekannt betyder sten på engelska - med andra ord kan ordet arenarock i någon slags internationell översättning bli "sandsten". Det ni.
 
Hade för övrigt två konstiga drömmar inatt/imorse.
 
1. Jerry Boman står på gatan och sjunger Magnus Ekelund & Stålet – Ingen signal. Förmodligen ett resultat av allt Magnus nördande igårkväll.
 
2. Jag är och hälsar på Elin på en folkhögskola, dock inte den hon för tillfället bor på. Där bor också en annan kompis till mig, men jag minns inte vem. Jag har stukat foten och går på kryckor. Vi går alla till en restaurang där de inte har någon vegetarisk mat och bara alkoholhaltiga drycker (anmärkningsvärt eftersom att båda jag och Elin är vegetarianer som inte dricker alkohol). Sedan slutar allt med att vi blir jagade av enorma insekter.
 
Snart kommer släktingar på besök. Sen in till stan och då vet ni ju redan vad som väntar...
 
/Elise

Du, jag är fortfarande här imorn kväll är det den viktigaste kvällen i mitt liv

Skrev ett långt inlägg om uppladdningen inför morgondagens konsert på Stadsteatern med Magnus Ekelund & Stålet...men det tyckte tydligen inte blogg.se att jag skulle lägga upp, för det försvann. Istället blir det någonting kortare på samma ämne med en enkel kommentar: "ja, jag är så sjujäkla peppad!!"
 
Markus Krunegård och Magnus Ekelund i P4 Gävleborg Fredag
Magnus Ekelund & Stålet i P4 Norrbotten
Magnus vloggar @ youtube
Magnus Ekelunds blogg på Djungeltrumman.se
MEkelund @ twitter
Magnus Ekelund & Stålet @ facebook
 
/Elise

Du tar ett kliv fram, ett till mot ditt nya liv - Linnea Henriksson på Pustervik

Efter en dag nere i Halland hos farmor och farfar och sedan en snabbvisit hos Ellinor, Håkan och Tilde så tog jag bussen in till Järntorget och hurtade genom ett regn fram till Pustervik. Väl där var det som jag misstänkt; den utsatta tiden var insläppstiden. Typiskt, jag som skulle gå själv. Turligt nog träffar jag på Emmeli, en tjej som gick i ettan när jag gick i trean på Globala. Hon var där med sin kompis Emilia så jag hängde med dem hela kvällen. Vi köpte dricka och satte oss sedan längst fram vid scenen för att vänta in Linnea. Pratade om allt och inget.
Efter drygt en timme togs ridån bort och de fyra killarna i Linneas band blev upp på scen följt av huvudpersonen själv. Vi kastades rakt in i en av mina favoritlåtar; Aldrig blekna. Och sen var det femtio minuter av eufori, sång och dans. Extra minnesvärt är hur jag nästan började gråta i Lyckligare nu och dunderavslutningen i Alice då jag var så himla lycklig. Sen så är halva showen att Linneas personlighet lyser igenom i allt hon gör, skorna går sönder - då springer hon barfota, hon ser energin bland oss längst fram - hon sjunger ansikte mot ansikte. Sedan tackade hon oss efter spelningen. Bara det. Finaste!♥
 
-"Jag var lite orolig att du skulle ramla och slå dig när vi sett att klacken gått av"
-"Ja, kanske skulle man gå in och bara visa skorna, men sen inte använda dem, annars lär det gå åt en massa skor under denna turnén" (andra paret på tre spelningar som gått sönder..)
[...]
-"Jag gillade kläderna du hade i somras"
-"Ja..men tillslut spräckte jag de byxorna!"
 
/Elise

RSS 2.0