Milkyway

Imorgon (tekniskt sett idag) åker jag till Stockholm. Där blir det allt från Jesus till begravning och allt däremellan, allt med bästa vännerna Linnea, Ida och Lisa :) Har så sjukt mycket bra inplanerat den närmaste tiden att det bara skulle bli extrem-tjötigt att skriva upp det...eller? Nåja, kortfattat:
27/4 - Jesus Christ Superstar m. bl.a. Ola Salo, Göta Lejon Sthlm
29/4 - Mattias Alkbergs Begravning + Skriet, Dramaten Sthlm
1/5 - Wintergatan, Pipeline Sundsvall
4/5 - The Glorias, Pipeline Sundsvall
10-12/5 - Jobba med Soa på föräldrautbildning med FUB (Riksorganisationen Föräldrar med Utvecklingsstörda Barn)
15/5 - Möte Inspirationsdag för Barnkonventionen, Sthlm
17/5 - Förfest på NADA + Magnus Ekelund & Stålet, Debaser Medis Sthlm
18/5 - Stiko Per Larsson, Kon Tiki Gbg
27-28/5 - Inspirationsdag i Barnkonventionen, Krokom
 
Så nu har jag skrytit klart.
 
Nämnde jag att Wintergatan just släppte ut sitt nya album i cyberrymden? Det gjorde de! :D
 
Nämnde jag att jag blev riktigt inspirerad av den kursen vi läser nu? Att jag haft en superbra grupparbetesgrupp som bara fått berömm? Ja just ja, sluta skryta var det ja.
 
/Elise

Män har jävligt mycket makt och använder den på ett dåligt sätt. Så gör de dålig konst också. - Kakan Hermansson

 
Efter en redan ganska så fullspäckad dag med grupparbete och medlemsmöte med Studentkåren så hurtade jag iväg till Gamla Tingshuset och Tingssalen för att se bästa Kakan Hermansson föreläsa på temat "Konst som politiskt motstånd" (ett samarbete mellan Region Jämtland och RFSL Östersund). Det var väldigt inspirerande och roligt på samma gång, hon är en person som har förmågan att göra något riktigt intressant och dessutom få folk att skratta på oväntade ställen. Hon pratade om feminism i samhälle, konst och mediabranschen samt svarade på frågor om alla möjliga saker. En såndär stund man bara blir lycklig av! :)
 
I övrigt så springer den här veckan fram. Snart är det återigen dags att sätta sig på ett tåg, denna gång till Stockholm. Dessutom blir det därefter Sundsvall några dagar. Mycket att planera, tänka på, komma ihåg och förbereda!! Blir riktigt snurrig. Men just nu ska jag göra kvällsmat (äggonsdag♥) och se på Grey's Anatomy!
 
/Elise

Vem är du egentligen och vad gör jag just här? (ännu två nätter på jorden) - Malmöhelgen

Oh ja, Elise har vart i farten och rest igen! Den här gången blev det en hyfsat spontan resa till Malmö för att bl.a. se Kristian Anttila, gå på Ode to Joy, träffa bästa vännerna och mycket mer :) Men vi tar det från början till slut.
 
Torsdag kväll steg jag på nattåget mot Stockholm. Sov väll sådär, någon slags blandning mellan pirrig spänning och det gamla vanliga nattågs-störigheten. Kom i all fall fram till Stockholm i tid(!) strax efter sju och fick därefter vänta ett tag på centralen. Satt och lyssnade på DÖDSKULT och tänkte på hur malplacerat det var i Stockholm, då hela känslan på alla låtar är norrländsk småstad. Störde mig också ganska mycket på två Beliebers (Justin Bieber-fans) som satt framför mig och bara existerade. Sen gick jag till nästa tåg, ett x2000 som skulle ta mig sista vägen ner till Malmö. Åt frukost i Bistron och försökte sova igen lite, men det gick trögt, läste Stallo istället.
 
Fredag för-/eftermiddag kom jag äntligen fram. På stationen gick jag direkt till Starbucks och köpte varm choklad sedan rörde jag mig mot fjärrbussterminalen. Ida och Hanna Sarah kom dit och vi väntade in Sandra som sedan anlände med buss från Göteborg. Den rödhåriga kvartetten köpte busskort och tog sig sedan bort till Triangeln för att bl.a. gå på Systemet. Vi åkte sedan hem till Ida och Linneas lägenhet i Hermodsdal för att inkvartera oss i vad som skulle komma att bli ett mindre kollektiv under helgen. Efter en stund kom Linnea hem med resten av kavalleriet; Bianca, Sara och Joanna. Jag, Ida och Sandra handlade på Netto (de hade Milka!!) och sedan fixade vi till tacos åt hela gänget.
Ida i vardagsrummet
 
Det började dra ihop sig mot kvällen och alla sprang omkring och gjorde sig i ordning. Linnea, Bianca, Sara och Joanna stack iväg lite tidigare, mot sin Darin-konsert. Vi andra tog det lite lugnt och åkte sedan in till Folkets Park och Debaser där vi senare skulle se Kristian. Vi hittade en fin liten "koja" på uteserveringen där vi pratade, myste och diskuterade fram tills förbandet skulle börja.
Ida och jag i "kojan" på Debasers uteservering
Foto: Hanna Sarah Staahlnacke
 
Förbandet hette LMUR (någon slags förkortning för något jag inte minns) och var ett ungt par som spelade mysig singer-songwriter-pop på engelska och svenska. Perfekt uppladdning!
LMUR på Debaser
 
Linnea & co anlände även de till Debaser efter avslutad Darin-konsert. Vi snackade med han som sålde Kristians merchandise och han blev irriterad på Idas ständiga prutande. Hon lyckades få med sig typ fyra saker därifrån för runt hundra kronor. Hur som så kom tillslut Kristian upp på scenen, vi stod längst fram och jag var superfokuserad. Jag och Sandra fotade en del (vilket ni snart kan se här). En kul överraskning var att sångaren i det grymma, men halvt nedlagda, bandet The Animal Five gästade på Kristian Anttila – Josefine. När jag och Linnea såg The Animal Five på Peace and Love 2010 hade sångaren på sig ett Kristian Anttila linne, vilket vi då inte tänkte så nämnvärt mycket på men när vi i efterhand börjat lyssna på Kristian så har vi ju funderat över varför han hade ett sånt på sig. Det fick sig en liten naturlig förklaring i fredags. Annars var hela spelningen ganska så lustig, knäppa mellansnack och lite smått förvirrat alltihop. Så plötsligt var den slut.
1. Hanna Sarah & Ida, 2 och 4. Kristian, 3. Kristian & Martin (från The Animal Five)
 
Vi gick tillbaka till merchandise-bordet och efter en stund kom Kristian ut från logen vid sidan av scenen. Han signerade lite saker för olika människor. Jag och Sandra köpte Sockerläpp-EP:n som vi aldrig sett innan. På Idas affisch målade han dubbar under sina skor, som man behövde i Argentina för det va halt, och ett djur med stövlar. När jag och Sandra kom fram sa han "Hej Sandra och Elise". Det är lite töntigt hur glad man kan bli för en sån sak! Vi pratade om Jokkmokk som vart och Jokkmokk som kommer att vara i sommar. Han signerade våra nyköpta EP:s och berättade om en osläppt spelning i Varberg 14e maj (som Sandra kanske ska på!). Jag fick en teckning på ett hus som man kan bo i och som va varmt, Sandra fick "Ses i Jokkmokk". Så bad han om ursäkt för att han inte spelat vår önskelåt Sandra, att han verkligen försökt repa den i logen men det gick bara inte. Sen skulle vi ta kort med honom, det blev ganska många kort av alla dess slag:
Sandra, Kristian och jag
Foto: Ida Bergman
 
Tillslut lämnade vi Kristian åt några andra intressenter och begav oss mot grannhuset Moriska Paviljongen. Linnea, Sara, Bianca och Joanna åkte hem. Vi andra försökte samla tankarna i en soffa inne på Moriskan, men det va svårt. Vi var på toa och när vi var på väg tillbaka såg vi Jepson gå in på herrtoan, fick ögonkontakt och varpå jag sa, förmodligen lite för högt: "OJ!". Tillbaka i soffan, Jepson vinkade till oss, men vi var lite trött-loja just då, senare försökte han peppa igång oss genom att typ skrika "är ni PÅÅ?!". Haha. Strax därefter började ett band spela, Spiders, typ 70-talsrock, helt ok. Vi började bli rejält trötta och hungriga och tänkte mest leta upp Jepson för att prata ordentligt och säga hej då. Av en händelse mötte vi honom i trappan så vi stod där och pratade om allt och inget; om gamla tider och nya, om hur coola vi va och han berättade att han strax skulle dj:a i lilla rummet. Så vi sa att vi skulle komma och "supporta" honom. Jag provade hans keps och såhär i efterhand känner jag att jag borde gått iväg med den på huvudet, bara för att se hur han skulle reagera. Vi träffade Nadja, Jenny och Marcus (också gamla Ark-fans) och pratade en stund. Sedan körde Jepson igång och det var bra musik såklart, perfekt dansmusik. Men tröttheten och hungern pockade på så vi tänkte "det här blir sista låten" och precis då satt han på The Ark – Kolla Kolla. Bättre avslut på kvällen får man leta efter! När tonerna klingat ut började vi gå ut och jag vinkade hej då till Jepson, fick en slängkyss tillbaka. Toker!
1. Spiders, 2 och 3. Jepson vid mixerbordet, 4. Nadja, Sandra, Marcus och Jenny på dansgolvet.
 
Vi lämnade Moriskan och gick mot Möllan för att hitta passande falafelställe. Vi hamnade på Intergrill vid Möllevångstorget, jag och Sandra delade en falafeltalrik. Sen begav vi oss mot bussen och åkte hem. Det var kallt ute men varmt inne.
 
Lördagen startade med förvirring. Frukost, tidsbestämmelser och ändrade planer. Tillslut satte i alla fall jag, Sandra, Ida och Linnea oss i bilen och åkte till verkstan. Därifrån gick vi till Özens Allfrukt och köpte mat, eller ja, Linnea och Ida köpte mat - jag och Sandra köpte choklad, Che Guevara-energidricka och Capri Sonne. I alla fall, Linnea åkte hemåt medan vi andra gick vidare till Emmaus där Ida köpte ett Mad-spel och Sandra en grön fiskflaska och Myrorna där jag köpte en rosa-svart-rutig kavaj. Ida åkte hem medan jag och Sandra tog bussen åt andra hållet. Vi satt i solen på Gustav Adolfs torg, ringde våra föräldrar och köpte godis och läsk på English Shop.
Energidryck i solen på Gustav Adolfs torg
Foto: Sandra Björklund Qvarfordt
 
Därefter, vidare till dagens egentliga huvudmål; Håkan Hellström-signering på Folk å rock. Vi kom dit ca 45-50 min innan och hade kanske ett hundratal personer framför oss. Frammåt utsatt tid kom Hanna Sarah och hennes kompisar Rebecka och Kajsa och de snek sig in i kön med oss. Kön slingrade sig upp för en trappa och runt hela rummet på övervåningen, men det gick ändå ganska så snabbt. Jag blev lite nervös när vi började närma oss, men i slutändan så var det hela ganska så opersonligt. Likt en rullbandsprincip sköts vi fram med våra skivor och fick inte ens ögonkontakt med Håkan. Aja, det var lite fint ändå.
Håkan Hellström signerar på Folk å rock
 
När vi lämnat Håkan bakom oss gick vi till Max vid Stortorget och åt lunch med Hanna Sarah, Rebecka och Kajsa. Gott. Vidare till Cool Stuff för att kika men inte köpa fiffiga prylar och nördiga sammlarsaker. Vi satt sedan i trappan vid centralens busshållplats och pratade musik. Tillbaka i lägenheten var det full rush med städning och påklädning inför kvällens inflyttningsfest (man kan tydligen ha en sån efter tre månader också..). Jag och Sandra flydde till sängen och var oengagerade. Sen plötsligt började folk komma och vi fick ta oss upp för att göra oss i ordning. Senare grillade vi utanför huset, gott!
1. Min nya kavaj var väldans stor på Sandra, 2. Sandra chillar med körsbärsvin, 3. Hanna Sarahs katt Billie myser med min panter Per-Åke
 
4. Grillningsgäng; Herman, Sara, Madde, Jenny, Linnea och Ida
Foto: Sandra Björklund Qvarfordt
 
5. Söta Ida♥, 6. Grillningsgäng: Joanna, Bianca, Elsa, Herman, Sara, Madde, Linnea och Jenny, 7. Arbetskamraterna: Madde, Linnea och Jenny, 8. Dynamiska duon: ElsaHerman, 9. Chill i väntan på grillmat: Sandra, Kalle, jag, Kalles kompis och Ida
Foto: Hanna Sarah Staahlnacke
 
När det började bli kallt gick vi in. Kvällen spenderades med singstar, kortspel, Mad-spel, bra musik och roliga diskussioner. Vi blev trötta ganska tidigt och avrundade kvällen med att bygga en säng åt Sandra i vårt rum av soffkuddar. Så somnade Jag, Ida, Sandra, Hanna Sarah, Billie, Per-Åke och Kalle i samma rum.
1. Hanna Sarah och Kalle
 
2. Jag och Ida blir smygfotade när vi skedar
Foto: Sandra Björklund Qvarfordt
 
Söndagen startades med att vakna tidigt efter återigen för lite sömn. Vi hängde kvar i sängen ett bra tag innan vi i omgångar åt frukost. Sedan åkte jag, Linnea, Sandra, Sara, Bianca och Joanna in till stan och åt på Max, igen. Vidare sen till centralen för att lämna av Sara, Bianca och Joanna vid tåget. Vi andra mötte upp Hanna Sarah (som drog vidare till en kompis) och hade en hjärndöd konversation om huruvida vi skulle äta falafel. Det hela resulterade i att vi fyllde på busskort och tog en buss till Folkets Park där vi fikade på en filt i solen mitt i en turkisk festival. Vi pratade om livet, om att flytta och att höra hemma. När vi börjat bli hungriga gick vi återigen till Intergrill och köpte falafel, återvända sedan till Folkan och fortsatte vår djupa diskussion. Jag hittade ett par snygga solglasögon på marken (ej de på bilden nedan) som jag tog med mig, praktiskt då jag glömt mina.
Falafel, fika och mys i Folkets park med Sandra och Linnea
Foto: Sandra Björklund Qvarfordt
 
När vi började frysa lämnade vi Folkets park och åkte hem till lägenheten. Där packade vi ihop våra saker för att senare bege oss tillbaka till stan och centralen. Vi mötte upp Ida och Hanna Sarah och satt sedan på en trappa inne i centralhuset och åt godis samt njöt av våra sista minutrar tillsammans. Strax före tio gick vi bort till fjärrbussterminalen för att lämna av Sandra och senare även mig vid nattåget bredvid. Somnade ganska bra den natten och vaknade i ett morgonrusigt Stockholm. Resten av resan hemåt var lång lång lång och jag var extremt trött. Men hem kom jag, och hemma är jag. Tre dagar till.
 
/Elise
 
P.s. Tack till fotograferna Sandra, Ida och Hanna Sarah för snodda bilder :* D.s.

När världen pressar på från alla håll, i oceaner av skit tar vi oss uppåt

Här sitter jag, väntar och tänker i ett gråmulet Östersund. Lyssnar som så ofta på Göteborgspop, för till fället fantastiska Hästpojken – Imperial. Imorgon blir det mer, i form av Kristian Anttila på Debaser i Malmö.
Jag har alltid dubbla känslor inför att åka hemifrån. Jag är glad i att planera resor och drömma mig bort, men när jag väl sitter där och skall åka så får jag resfeber till tusen. Det värsta är precis när jag går utanför dörren och står mellan att komma på något jag glömt och ta med det och precis glömma det. Fast jag innerst inne vet att allting kommer bli bra hur som. Och det kommer det även den här gången. Ikväll sätter jag mig på nattåget ner mot Stockholm där jag sedan skall byta till dagtåg mot Malmö. Sen ska jag se fantastiska Kristian och dansa på Martin & Jepsons Ode to Joy hela fredagskvällen med finaste vännerna. På lördag blir det inflyttningsfest med gamla och nya vänner och bekantskaper :)
 
En fin liten nyhet såhär innan avfärd står Luleås gratisfestival Musikens Makt för. Mattias Alkberg roddar en egen scen dit han bjudit in band han gillar, t.ex. Könsförrädare, Utbrott och Tomas Bäcklund! F-A-N-T-A-S-T-I-S-K-T säger jag.
De lirar på Musikens Makt - kuriren.nu
Maktens nya scen - musikensmakt.se
 
/Elise

P.s. Du kanske aldrig får den du vill ha, men du får mig

Idag släppte Håkan Hellström sitt nya album Det kommer aldrig va över för mig. Givetvis oerhört fantastiskt, genialiskt och klockrent som bara kung Håkan kan göra det. Är speciellt imponerad av det musikaliska på denna skivan, väldigt bombastiskt i det lugna.
 
¨
 
Missade du Håkans medverkan i Skavlan i fredags? Se det här!
 
/Elise

Nu är det vår tur att sprida budskapet vidare

Hittade ett fint radioinslag från Musikguiden i P3 som jag tänkte ha i bakgrunden medan jag pluggade. Temat var "Livräddarna" d.v.s. "När artisterna går från att vara musikanter som spelar sånger till att bli livsvänner med handen på axeln tar de en speciell roll i fansens liv. Det här är låtarna som är mer än några ackord i ett anteckningsblock, texterna som är mer än ord som rimmar. Det är låtarna som vi bygger våra identiteter av, blir kära till, får tröst ifrån och som vi bär med oss långt efter att de har försvunnit från hitlistor och radiospellistor."
Ja, ni förstår ju själva igenkänningsfaktorn. Marit Bergman pratade om rollen som tillförordnad skolpsykolog, Broder Daniels Henrik Berggren tryckte på även hur viktiga fansen vart för dem precis som tvärtom och Ison och Fille berättade om känslan när man blir ett med publiken i ett liveframfträdande. Allt detta var såklart tänkvärt och fint, men ni som känner mig förstår nästan att det var mer än så som fångade mitt öra, som gjorde att jag ville skriva ett långt blogginlägg om saken.
 
Att Ola Salo skulle vara med hade stått redan i beskrivningen. Han hoppade in med någon kommentar här och var men frammåt slutet av programmet började jag ge upp om att det skulle bli något större inslag om The Ark. Jag hade dock fel. De sista 5-10 minutrarna ägnades endast kring låten It takes a fool to remain sane, The Arks genombrottshit från år 2000, även kallad den "internationella nationalsången för alla stolta idioter". Att den låten betyder mer för mig än någon annan låt någonsin kommer att göra känns överflödigt att ens nämna. Det som verkligen berörde mig dock var när de sista minutrarna av programmet bestod av Olas mellansnack och framförandet av It takes a fool to remain sane från The Arks sista spelning på Gröna Lund. Hela konserten sändes i P3 nån gång under hösten/vintern 2011 men sedan dess har jag inte lyssnat på det. Det har helt enkelt varit alldeles för jobbigt. Det går inte att beskriva så att ni förstår känslan jag hade i bröstet när jag på en spårvagn lämnade Djurgården den där natten i september 2011. Det är en känsla som bor kvar djupt i mig och alltid kommer att göra det, även om jag har lärt mig att leva med den. Problemet var, och är, att jag själv inte fick bestämma när jag skulle avsluta min resa med The Ark, det beslutet togs åt mig. Detta leder i sig till en längre bearbetningsperiod efterråt, och också till att jag reagerade så starkt som jag gjorde även idag. Av alla de artister och band jag lyssnar mycket på idag och som betyder mycket för mig, så saknar de alla något. De är inte The Ark och det kommer ingen att vara igen. Men det jag måste tänka på, varje dag i varje andetag, är just precis det som Ola sa i det där mellansnacket; att det från och med dagen efter den dagen är vår tur att fortsätta sprida det budskap som The Ark stod för och planterade i oss. Jag försöker så gott jag kan, för jag vet att det ligger någonstans i allt jag gör.
 
I maj skall jag och Sandra (och kanske Ida) ta Djurgårdsfärjan ut till Gröna Lund. Jag behöver gå tillbaka för att kunna gå framåt.
Sandra, jag och Ida på Djurgårdsfärjan från Slussen till Gröna Lund 2011.09.15

Jag minns därför att jag aldrig kommer att glömma
Jag minns därför att jag aldrig vågar glömma
Jag minns därför att saknaden går att leva med,
men aldrig kommer att försvinna

Jag minns allt. Jag minns för att jag aldrig glömmer saknaden.


/Elise

P.s. Här kan du lyssna och ladda ner programmet D.s.


Allt vi önskat framför oss

Promenad på korta pumprundan i helgen. Vårvinter-liv i Jämtland.
 
Soundtracket till resan mot stugan i fredags blev Stikos nya skiva Järnbärarland, extra passande då det var en del av förra årets Vandringsturné-sträcka. Sen så påpekade Linnea en sak via sms när hon lyssnat lite mer:
L: "Vi lämnade Göteborg för vad som känns som en kontinent" ?
E: Fast...så sjunger han ju inte :P
L: Nä men du va?
E: Hehe, så du menar att om jag ändrar lite så handlar låten om oss (som i min familj)?
L: Ja, eller det gör den väl? Jag tänker det i alla fall.
E: Haha, mamma håller med dig :) jag med för den delen.
 
Sen flummade vi in på en konstig diskussion om presidenten och huruvida jag eller Ida kände honom eller ens tyckte om honom. Hursom. Såhär blir alltså Jämtlands president med Stiko Per Larsson, i Ackerotsk version.
 
Så vi lämnade Göteborg
för vad som känns som en kontinent
Allting vi önskat framför oss
men med ovisshet på glänt
Jag ville se Jämtlands president
Jag vill se skogen och eken igen
men jag måste nog hinna fram innan hösten
 
Denna veckan är mycket på schemat. Så mycket att ni nog, återigen, inte kommer att se mig så mycket här. Men i helgen blir det Malmö, Linnea, Ida, Sandra, Hanna Sarah, Kristian, Martin, Jepson och Håkan :) mer om det nästa vecka. Ha en fortsatt bra vecka!
 
/Elise

I dagar av bra besked, nedläggning, förseningar och DÖDSKULT

Vänta lite, torsdag? Vart försvann veckan? Nåja. Har spenderat medstadelen av tiden åt att läsa och skriva inför vårt första bokseminarie på tisdag. Alldeles strax skall jag ge mig in på nummer två. Det enda som egentligen hänt mig själv den här veckan är att jag fått sommarjobb! Vilket, förvisso, är en såpass stor nyhet att ingenting annat behövs :) I sommar hittar ni mig i förbutiken på Coop Forum i Östersund!
 
Musikaliskt har det hänt desto mer:
 
Stikos skiva är försenad. Står som restnoterad hos Cdon och vet inte alls när den kommer :( men men, som sagt så får man nöja sig med Spotify tills dess: Stiko Per Larsson – Järnbärarland.
Dessutom, så livestreamas hans releasekonsert från Legends i Leksand ikväll, 20.00 här!
 
Igår släpptes äntligen Magnus Ekelund & Stålets tredje album DÖDSKULT. Skulle kunna skriva en roman om detta, men skall bespara er besväret att behöva läsa om och om igen om hur fantastisk varenda låt är. Så, istället kan ni läsa vad t.ex. Magnus säger: Intervju av Ge Hit Musiken, Recension av Ge Hit Musiken, Intervju av Jerry på Muzu.tv, Intervju i Svenska Dagbladet.
Det här är en av de finaste, i alla fall:
Mitt i allt lyckorus så finns det såklart en smolk i bägaren. I tisdags kom det inte ut någon ny pod. Istället försvann alla gamla filer från internets mörker och idag kom följande besked på facebook:
"Hej, det är vi!
Det är sorgligt nog dags att göra ett major poduppehåll. En vacker dag, om ca hundra år (i skogens ljus) då stjärnorna står i linje och vi har mer tid kan det bli dags att göra comeback. Fram tills dess: tack för allt! Gå vidare. /Mikael & Magnus"
Inte helt oväntat men tillika bedrövligt! Men som min kloka mor brukar säga; "det finns värre saker"
Nu håller jag på och skicka över alla podfiler till Sandra, vilket tar en halv evighet då mängden megabyte som skall sändas genom it-rymden uppgår till lika mycket som min första mp3 kunde ta. Alltså 512 mb. Tänk vad utvecklingen går framåt, eller inte.
 
"En ska inte behöva jobba hela livet på att bli accepterad om en inte gör som förväntat"
Fantastiskt coola bandet Könsförrädare har, som ni säkert vet, släppt ep och jobbar på sin första fullängdare. Läs fina intervjun av Sara-Märta Höglund på Throw Me Away här.
 
Nu blir det plugg igen!
 
/Elise

Jag såg en lampa nån tänt på planeten blå (Mattila - Stiko - Anttila)

Har vart otroligt tyst här på sistone, jag vet. Har vart en del planering och resande i görning. Men nu skall jag leverera. Först och främst, bilderna från påskhelgen i Mattila, dock "bara" från våra fina skidutflykter ;)
 

Jag låter bilderna tala för sig själva utan nån större utläggning om allt som hände. Fint var det!

 
Musikaliskt sett är det här en lite för bra vecka.
  • Imorn släpps Stikos skiva Järnbärarland, men redan idag kan man tjuvlyssna på Spotify: Stiko Per Larsson – Järnbärarland. Inte mycket talar för att den faktiskt kommer att dimpa ner i brevlådan imorn, men I'll let you know!
  • Dagen efter släpps Magnus Ekelund & Stålets efterlängtade Dödskult. En stoooor dag!!
  • På fredag släpps Sofia Jannok och Kristian Anttilas nya singel Golmma Almmi Baján / Thunder of Three Heavens (och, som ni redan vet så är Sandras videoklipp från Jokkmokk med i videon...)
  • På tal om herr Anttila så ska jag faktiskt se honom live. Nästa vecka. I Malmö, av alla ställen. Ibland är man 116-mil-bort-spontan. Jag och Sandra tar oss ner till falafel-meckat och ser indieidolen på Debaser med Ida och Linnea. Kan inte bli annat än toppen! :D
Nog om ett. Ska försöka bli lite mer regelbunden här igen. Hörs snart! :)
 
/Elise

RSS 2.0