Skivbolagsdöd, skivdöd, festivaldöd...eller en blomstrande musikbransch och vinylens återkomst?

Bilder och berättelser från denna helg i Göteborg kommer i veckan, först ska jag bara redogöra för en tanke, eller diskussion vi hade vid frukosten. Min morbror Anders var här (i min andra morbrors hus, där vi bor för tillfället) för att bygga en trappa och sällskapade oss under frukosten. Vi började prata om musikens status i dagens samhälle, hur tjänster som Spotify och Wimp stod i jämförelse med den allt växande vinylbranschen. För det är ett faktum, vinylen tar över allt mer i de skivaffären som finns kvar.
 
Hösten 2007 började jag gymnasiet. Det var också i den vevan som jag började intressera mig för musik på allvar och tog turer till Bengans på Stigbergstorget för att florera bland 59 kronors skivorna och gjorde av med mer pengar än jag egentligen hade råd med. På den tiden fanns vinylerna i en liten hörna, ca två hyllor för nya och kanske tre för gamla. Min första egenköpta vinyl var The Zookeeper's Boy EP med Mew för 89 kronor på Bengans. Ofta fanns de nya vinylerna i väldigt liten upplaga. På den här tiden pratades det flitigt om skivdöden, skivaffär efter skivaffär stängde, Spotify hade lanserats strax innan och hade fortfarande en rätt generös gratistjänst. Olaglig nedladdning via t.ex. PirateBay växte och Ipred-lagen (som gjorde sådant olagligt) kom först två år senare. Skivbranschen gjorde några mer eller mindre tappra försök att blåsa liv i en allt tröttare cd-industri.
 
Det där var snart sju år sedan. Nu är det våren 2014 och så sent som i fredags var jag på Bengans Stigbergstorget. Bengans är Bengans, har samma genuina känsla, fortsätter med signeringsspelningar, utökar utbudet med böcker, dvd:er och prylar. Inte minst så går de emot strömmen och öppnar nya affärer, sedan 2007 har både Bengans City i Göteborg och Bengans Linköping slagit upp portarna. Inne på affären vid Stigbergstorget ser man kanske tydligare än någon annanstans hur musikbranschen utvecklats de senaste åren. Det som är allra tydligast är förmodligen vinylens frammarsch. Från två små hörnor ockuperar vinylerna nu säkert minst halva affären och skulle man fråga killarna i kassan skulle de säkert bekräfta hur mycket vinylen har gjort sin revival under 2010-talet. Med digital musik runtomkring oss hela tiden efterfrågas "originalljudet", det distade vinylljudet och jag vågar säga att de flesta svenska och utländska artister idag släpper albumen både digitalt, cd och vinyl. Förra året släppte Anna Ternheim en vinylsingel med en nyinspelad version av Broder Daniel-covern Shoreline samt en ny osläppt låt, den går inte att ladda ner. Mattias Alkbergs Begravning släpper i veckan en EP endast på vinyl, och de är inte ensamma om detta. Båda dessa släpptes/släpps för övrigt på Record Store Day, som i Sverige infaller 26/4 i år.
 
Skivbolagsdöden må fortfarande vara ett stående faktum, med större möjligheter att göra saker och ting själv. Nästan vem som helst kan idag spela in och mixa en skiva. Cd-döden är förmodligen också en sanning lika mycket som för sju år sedan. Men skivdöd kan vi inte prata om än, inte så länge vinylen växer i den takt den gör idag.
Idag bär det av hemåt igen, till en stad och en del av landet som lidit stort av skivaffärsdöden. Ett fåtal finns kvar i hela norra delen av Sverige. Många av oss är helt hänvisade till internetsidorna. Det är sorgligt. Men faktum är att många av dessa skivaffärs-fria städer har en vinyl-affär. I Östersund heter den Musik å skit och säljer begagnade vinyler nån gång i veckan. I lilla Malung finns en vinylkällare. Luleå har flera.
 
Både lyssnare, musiker och skivbolagen tjänar på en levande och utvecklande musikbransch. Vad vi ser idag är en bransch under återhämtning från en förestående död.
 
/Elise