Paradise Jokkmokk x 2

16e september. Ett datum med så mycket laddning för mig och många jag känner. För tre år sedan gjorde The Ark sin sista spelning, för ett år sedan påbörjade jag min resa till Peru, och visste ni att på just det här datumet dog Marc Bolan för 37 år sedan? Men det är inte något av det jag skall skriva om idag. Vill ni läsa mer om tidigare tankar kring The Ark sista spelning kan ni läsa här: 2011 2012. Nu tänker jag skriva om nutid.
 
För det råkade nämligen bli så att 16e september 2014 (i alla fall kvällen) fick ett genomgående tema; Jokkmokk. Det är ju verkligen inte första gången jag skriver om Jokkmokk här på bloggen, men det kan man ju aldrig få nog av tänker jag.
 
 
"Åker uppifrån Lommen ner mot horisonten i midnattssolen
juni och stilla i luften, vi lägger oss på taket på Cityhuset
blickar ut ner över centrum polisrondellen och Konsumparkeringen"
 
Kitok släpper ny singel idag (i skrivande stund har vi just passerat tolvslaget), men redan igårkväll premiärspelades låten, titelspåret till kommande skivan Paradise Jokkmokk, på Musikguiden i P3. Klantig som jag är läste jag fel på tiden och fick inte höra i realtid, men det får man väll leva med. Ca en timme försent fick jag i alla fall lyssna på inslaget och även om jag redan hört låten live tre gånger så var det först nu jag verkligen lyssnade till texten. Och även om jag hört Magnus göra kopplingen mellan Jokkmokk och LA i samband med den här låten tre gånger så var det först nu jag verkligen förstod vad han menade. Jag förstår att jag aldrig kommer att förstå texten som en äkta Jokkmokksk inföding. Men jag har gjort ett antal midnattssols-promenader vid Lommen, i den stilla juni-luften innan turisterna kommit. Född där eller inte, så är Jokkmokk även mitt paradis vid världens ände. Sommar som vinter.
 
 
Senare under kvällen var det dags för nytt avsnitt av Tareq Taylors nordiska matresa, ett nytt fantastiskt och annorlunda matprogram med allas vår käre Tareq, där han av en slump var just i Jokkmokk. Snabba klipp från välkända platser på byn blandades med vackra naturbilder från skogarna i kommunen. Fjäll, renar, Sarek och sjöar. Så vackert att det gör ont.
 
Vad som gör extra ont, när jag hör Paradise Jokkmokk eller ser på Tareqs program, är att jag vet om den infekterade konflikt som pågår i byn. Gruvkonfilkten. Byns befolkning är uppdelade i två läger, de vackra landskapen och samebyarna som visas är hotade att förstöras eller helt försvinna. Utflyttningen är stor och arbetslösheten bland unga hög. Det är trubbel i paradiset och jag vet ärligt talat inte hur någonting kommer att bli. För ett år sedan hade jag och Sandra tankar på att inte ens åka på årets marknad, när vi ändå väl var där låg gruvkonflikten som ett täcke över hela veckan.
Allt som är vackert är också skört. Jag kan bara hoppas att mitt paradis får vara kvar, för mig, men inte minst för de 4000 Jokkmokks-bor som, oavsett positiva eller negativa till gruvdrift, bor, verkar och lever i Jokkmokk.
 
Lyssna till Paradise Jokkmokk i Musikguiden
Eller på Spotify: Kitok – Paradise Jokkmokk
Eller se livevideo från Storsjöyran
 
Tareq Taylors nordiska matresa går att se mot en avgift på Tv4 Play, eller som repris på söndag 21/9 kl. 11.45 i Tv12.
 
/Elise

Till Alinas försvar

 
Våren 2012 slog låten Du måste flytta på dej ner som en bomb i popsverige. Kommande sommar blev den sommarplåga. Plötsligt hade alla en åsikt om Alina Devecerski och hennes hitlåt. Flera åsikter var inte så snälla, många slet sitt hår för "den där jävla texten som spelas överallt". Men vet ni vad? Allt handlar egentligen om ett missförstånd. För visst, Alina fick folk att dansa och sjunga lättsamt i sommarvärmen. Men låten handlar ju inte om att skuffa undan närmsta bästa person ur din väg. I lördagens avsnitt av Pop och Politik i P4 talades om sanning, och som första exempel togs just Du måste flytta på dej upp. För om man lyssnar på texten så hör man "bakom molnen skymtar mer än horisonten, psyket det är komplext med alla sina monster", en beskrivning av kampen mellan de olika sidorna av sig själv. Plötsligt får den dansanta klubbhiten en djupare mening.
Själv var jag en av dem som tyckte Du måste flytta på dej var en riktigt enerverande text och var nära att stänga av radion när de bekanta tonerna spelades. Det är också lätt att bara bestämma sig för att en artist inte är något att ha, utifrån en enda låt. När jag läste Jerrys recension av Alinas debutskiva Marathon började jag förstår att denna artist var mer än sin hit. Men envis som jag är så dröjde det ännu ett tag innan jag faktiskt lyssnade på albumet. Det var först när jag satt på en buss till Malmö i november 2012 som jag tillslut tog mig tid att lyssna - och fick helt enkelt konstatera att jag genom envishet och trångsynthet missat en fantastisk musikskatt. Några av det årets bästa poptexter var helt klart Vem tog dig hem och De e dark nu.
Synd att så många missade dem, i skuggan av Flytta på dej.
 
/Elise
 
P.s. för ett tag sedan släppte Alina nya singeln Alina Devecerski – Armé som kommer med på kommande album 26/9 d.s.

RSS 2.0