Ljudmolnet och annat musikaliskt #1 2015

Nu när 2015 strax passerat sin första månad tänkte jag det kunde vara dags med ett musikinlägg. Det har faktiskt redan hunnit hända en del på den fronten och vårens släpp fylls på. Här är lite av det som händer:
 
Mew
Mew har alltid haft långa och utdragna kreativa processer, vilket har lett till långa mellanrum mellan skivsläpp. Därmed är det givetvis extra glädjande att nu fått reda på att sjätte studioalbumet +- släpps 27/4. För ett par veckor sedan utannonserades att en överraskning var på g och förra måndagen meddelades albumsläpp, Europaturné och release av första spåret från nya skivan, singeln Satellites. Låten är fantastisk och likt andra nya låtar vi fick smakprov på under spelning i höstas bådar det gott inför albumet. Det här blir ett av årets viktigaste skivsläpp, helt klart!
 
Mew – Satellites
 
Kitok
På tal om viktiga skivsläpp så kommer här ännu ett. Redan dagen innan Kitoks debutalbum Paradise Jokkmokk släpptes var jag stursk nog att påstå att Halleluja (krossa eller krossas) kommer bli årets bästa låt och om man missade detta album kunde man lika gärna missa hela musikåret 2015. Exakt så säker var jag. Och jag blev inte besviken. Det tog ungefär en vecka innan jag lyssnade, men sedan jag skaffat min nya vinylspelare har skivan gått varm i mitt lilla rum. Halleluja (krossa eller krossas) var redan bäst men växer och växer för varje lyssning och de tre singlarna Sista utposten, Sthlm city och Paradise Jokkmokk levererar fortfarande. I övrigt är det två låtar som sticker ut: Kitok, för sin ljudbild och klyftiga referenser till Magnus tidigare musik, samt Partner in crime, för ja smaka bara på textraden "vi växte upp i ett underland helt utan oro och krav där solskenet värmer i skuggan och alla ser efter varann".
Släpp bilden du hade om Magnus Ekelund och svensk hip hop och lyssna på detta album. Nu.
P.s. några sekunder i slutet av ovanstående video är filmat av mig på Pipeline i våras ;) D.s.
 
Kitok – Paradise Jokkmokk
 
Ola Salo
The one and only Ola Salo. Aktuell i Så mycket bättre i höstas och på allas läppar, nu med första singeln till sin kommande solodebut. Go on go on är definitivt en bra låt, men som recensenten i Expressen sa så: "I Ola Salos första solosingel ekar tonerna av The Ark, men utan de riktiga explosionerna. [...] krävs det lite mer glitter, skarpladdade bomber och granater på albumet för att Ola ska återta sin självklara plats i svenskt musikliv." Det kan också vara en såndär låt som växer för varje lyssning, det återstår att se. Och det skall bli intressant att se hur resten av låtarna är när albumet släpps längre fram i vår. Men för att hitta mina första referenser till Olas musik måste vi, som många av er vet, gå tillbaka nästan 13 år. Under de åren har jag gått från cd-freestyle med mammas In lust we trust skiva i mellanstadiet till en ganska så gedigen The Ark-skivsamling, nyutexaminerad socionom och elev på folkhögskola. Jag träffade Ola så sent som i somras, av en ren händelse vid en hiss på Stockholms central. Han kände igen mig och vi pratade lite snabbt, det var ungefär som att träffa en gammal bekant som man inte hörts av med på ett tag. Och så känns även tonerna i Go on go on.
 
Ola Salo – Go On Go On
 
Love Antell
Som så ofta så sprutar det ut nytt material i vågen efter Så mycket bättre och Ola är inte den enda med att leverera i dagarna. Efter att ha premiärspelat (?) den under Musikhjälpen i december släpps nu Love Antells nya singel En delad värld just idag. Det är en ganska så typisk Love-låt, med tydliga samhällsskildringar och politiska textrader. "Det är en delad värld vi delar, i delar" är lika genialiskt som det är sant och han fortsätter ta på sig den viktiga rollen som aktivist genom konst. Love är en väsentlig del av svenskt musikliv och jag hoppas att Så mycket bättre-resan gjort att fler fått upp ögonen för denne gänglige Stockholms-pojke. Det är han värd!
 
Love Antell – En delad värld
 
I korthet:
 
* Ni som följde vad jag skrev om musik under 2012-2013 vet att artisten Rymdekot var ett återkommande tema. Projektet lades ner i augusti 2013, men Johannes fortsatte göra ny musik i sin nya hemstad Borlänge. Några låtar går att hitta under två Soundcloud-konton vid namn Vildeko och Rymdvarg.
 
* Sist men inte minst vill jag bara nämna att Ceremoni i och med sin release på Spotify även släppte en ny grymm låt, Ceremoni – Höghusen & broarna, som osar Markus Krunegård-referenser. Missa inte heller Simons två år gamla soloskiva Simon Janke – Tvingad tilltro som nu går att höra på Spotify genom egna labeln Repulsiv. 19/2 släpps material från engångsprojektet Dödskult, även detta på Repulsiv.
 
/Elise