Tio år av Snow Brigades

 
Igår var jag på Trädgårn och såg Mew. Trots att jag fick gå själv var det väldigt bra och jag kände mig välbehövligt rakt igenom lycklig. En sak som också slog mig i och med detta är att det som av en händelse markerar tio år sedan vi började lyssna på Mew. Det var i juni 2005 som Albin och pappa såg REM på Trädgårdsföreningen i Göteborg och för första gången hörde Mew. Strax därefter köpte pappa skivan Frengers och jag hörde för första gången Mew under en bilresa från Slottsskogen. Jag minns det mycket väl. Min första favoritlåt var Snow Brigade. Sedan dess har Mew följt mig genom livet, genom bra och dåliga tider och det är jag så glad och tackssam för. 
Mer om spelningen och Göteborgsresan kommer senare. Ha det fint!
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt #6 2015 Extrastort-mega-deluxe-inlägg!

Det kan ju hända att jag höjer era förväntningar liiite för mycket genom detta namn. Men jag har hybris, för efter ett långt uppehåll så har jag en hel del smaskigt att skriva om! Det har kommit så himla mycket bra musik de senaste månaderna att man knappt hinner med att lyssna på allt. Här är lite av det.
 
Lighthouse
De skånska shoegaze-genierna i Lighthouse gav i slutet av augusti ut EP:n Escape. EP:n har blivit rosad av bl.a. Ge hit musiken och Psychgazer. Bandet har även hunnit med att bl.a. vara förband åt häftiga Les Big Byrd. Det känns tydligt att denna fyr bara börjat sin lysande resa!
 
Lyssna: Lighthouse - Escape (Soundcloud)
 
Mattias Alkberg
En bit in i september så var det återigen dags för en av Sveriges mest produktiva musiker och låtskrivare att ge ut en ny platta. Med hjälp av Bergmanstipendiet, tre veckor i en studio på Fårö och Petter Granberg (Norra Kust) kunde Matti släppa ännu ett Alkbergskt mästerverk; Personer. Första singeln Tjugonde har följts upp av I spenaten strax innan skivsläpp. Det är mörkt, samtida och helt genialiskt!
 
Lyssna: Mattias Alkberg - Personer
 
Anna Lisa Hellqvist & Johan Alander
Dessa två Östersundsbor har visat sig vara en av de bästa duos jag hört. Under tiden från förra inlägget har de hunnit släppa inte mindre än två singlar, som senare skall följas upp av en EP. Johans viktiga texter i kombination med länets vackraste röst i Anna Lisa gör detta oslagbart!
 
 
NGHT
Nästan exakt fyra år efter att The Arks sista toner klingade ut kommer Jepson och Jens med ett nytt projekt; spacedisco med NGHT. Singeln Redefine kom i början av september och tillsammans med den häftiga videon har den blivit omskriven på flera sidor i musikblogg-sfären.
 
 
Den Svenska Björnstammen
Som från ingenting släpptes nyheten att Östergötlands finaste kollektiv skall, bara ett år efter senaste albumet I förhållande till, släppa ännu ett album. I början av september damp Country ner och det är ett av årets i särklass bästa album! Namnet till trots så har bandet varken bytt musikstil eller språk, det är välbekanta toner men mer experimentellt och fritt än på länge. Titelspåret Country är tillsammans med Hallå livet och En liten bit historia riktiga guldkorn. Bandet åker nu ut på en höstturné så ta gärna chansen att se dem i en stad nära dig.
 
 
Junodef
Världens bästa label Repulsiv släppte i början av september duon Junodefs debutsingel Make you die. De f.d. Dokument #3 medlemmarna kommer med en häftigt låt som är någon slags blandning av The Glorias, Könsförrädare och Anna Termheim. Detta vill jag höra mer av!
 
 
Könsförrädare
Kritikerrosade Könsförrädare är efter två år tillbaka med nytt album. För bara några dagar sedan släpptes End of history, ännu ett vågat, kritiserande, tufft och vackert album från ett av världens bästa band. Starka röster och ett starkt sound. Läs mer om spelningen på Sundsvall Block Party längre ner.
 
 
Ceremoni
På Ceremoni-fronten händer det spännande grejer. I mitten av juli släpptes en superfin akustisk version av Höghusen & broarna och strax därefter påbörjades preprod till det som i veckan blev inspelning av kommande album. Däremellan hanns det även med en spelning på Malmöfestivalen. Albumet kommer att släppas nästa år och jag kan nog inte med ord beskriva hur mycket jag ser fram emot detta!
 
 
Maxida Märak
Maxida Märak, som börjar bli något av en stammis här på bloggen, fortsätter sitt produktiva år med ytterligare en singel. Det är ett tillfälligt steg ifrån hiphopen med fina Feel that gold, som även är soundtrack till nya svenska filmen Glada Hälsningar från Missångerträsk.
 
 
Anna Ternheim
I somras, på den magiska Yran-spelningen, utlovade Anna nytt material och ett nytt album i höst. Releasedatum för albumet har inte kommit än, men så sent som i fredags släpptes första singeln till albumet; Still a beutiful day. Under sensommaren släpptes även singeln Every heartbeat. Anna gör en fortfarande inte besviken!
 
 
The Glorias
Boden-bandet The Glorias har gått från kvartett till trio och är två år efter debutplattan Reaching for eternity tillbaka med ny singel. Teenage heartbreak har kvar det gamla Glorias-soundet vi känner igen, med synth och en svävande ljudbild. Den är intensiv och går inte obemärkt förbi!
 
 
Sundsvall Block Party 4-5/9
Foto: Evelina Ytterbom/st.nu
 
Första helgen i september gick Sundsvalls relativt nya lilla festival Sundsvall Block Party av stapeln i och runt Pipeline. Här är mina höjdpunkter från helgen.
 
Könsförrädare
Det är ju givet att Könsförrädare var en av de stora anledningarna till att jag ens begav mig till Sundsvall denna helg. Det var innan albumet var släppt och samma dag som singeln Blood rush släppts. Spelningen gav ett perfekt smakprov på vad som komma skulle och det gick inte att vara annat än lycklig rakt igenom. Jag saknade dock Okay i setlisten.
 
KC & Special Guests
Lokala rapparen KC bjöd in vänner från hiphop-världen i ett medley av härliga vibes och texter. Bättre än förväntat!
 
Alina Devecerski
Alina var även hon en av de största anledningarna att gå på Sundsvall Block Party. Det hade gått år sedan jag senast såg henne och en del har hänt. Scennärvaro, en stark röst och fantastiska texter är Alinas starka sidor. Trots utebliven Vem tog dig hem är detta en grym spelning.
 
The Vanjas
Förmodligen festivalens rivigaste och roligaste spelning. Rock n' roll med fart, energi och typ landets coolaste sångerska. Korta intensiva låtar rivs av med inbjudan till dans och i slutet står halva publiken på scen och sångerskan i publiken, med en energi som gör at hon nästan dansar omkull folk.
 
Red Mecca
En kille och en tjej, en liten intim scen och ett häftigt bildspel på några vita tygstycken göra denna spelning till en unik upplevelse med musik som inte är från denna värld. Man står trollbunden till de coola tonerna och den mäktiga rösten.
 
Melina Borglowe
Årets Manifest on tour vinnare tillika Växjöbon Melina Borglowe spelar fin och mysig pop med sitt band. En härlig stund och en riktig solstråle till sångerska gör den här spelningen till en riktig höjdpunkt.
 
Adna
En kort avskalad spelning inne på lilla hotelscenen bjuder Adna på. Det är synd att publiken är stimmig och lite ofokuserad för det är en vacker röst och bra texter som bjuds på.
 
Imperial State Electric
I Pipelines trånga och rätt dåligt ventilerade lokal bjuder Imperial State Electric på en show som heter duga. Fart och energi med snabba steg och kraftiga hårdrocksröster tar över lokalen till festivalens kanske mest folkfyllda spelning.
 
Frida Öhrn
Frida från Cookies n' beans samt Oh Laura får avsluta festivalen inne på lilla hotelscenen. I en vacker klänning och stor glädje levereras låtar till kommande soloalbum, men även Oh Laura-hiten Release me får plats på slutet. Fin avslutning på fin festival!
 
Veckan efter Block partyt var jag hemma västeröver igen och tog med Ida och Björn till Storsjöteatern för att avnjuta lite äkta punk på bästaste Studioscenen.
 
Sista Brytet
Västerbottningar med melodiös poppunk som direkt sätter sig på hjärnan inleder kvällen. Med en EP tillsammans med fantastiska Popterror i bagaget kan det ju inte bli annat än fantastiskt. För egen del var detta klart kvällens största behållning.
 
Sista Försöket
Högre tempo och mer hardcore punk kommer från Norrbotten. I den spexiga låten Sexpolis ger man en spark i baken på ja, en viss sexköpande polis i Luleå. Vad passar inte bättre då än att ha grisnäsa på scen?
 
Staten Brinner
Det är hemmaplan för bandet som avslutar kvällen och det märks. Den typiska känslan av att "det är vi och deras vänner" som så ofta händer när småband spelar hemma i småstaden. Men bra är det, hur som!
 
En extra fin sak denna kväll var att banden spelat in en samlingskassett som såldes. Kassett is the shit! ♥
 
Det var allt för nu. Som vanligt hittar ni det mesta i denna spellista. Taco hej!
 
/Elise

Storsjöyran 2015

Ytterligare en festivalsommar, ytterligare en Yra, ytterligare en succé! Efter ett par år ensam eller med föräldrar på Yran var det återigen dags att gå med ett gäng vänner. Det blev två intensiva, euforiska och roliga dagar på stan. Här kommer lite bilder och text från det mesta av det.
 
Fredag
Hello Saferide, Teatersalongen, 21.00
med Sandra, Björn och Ida
 
Längesen var det som Annika Norlin stod på scen i sin hemstad Östersund, och jisses vad jag hade längtat efter detta ögonblick! De höga förväntningarna till trots tog hon oss alla med storm. Jag har mest lyssnat på Annikas svenska projekt Säkert! och trodde nog inte att jag skulle bli så berörd av Hello Saferide, men om det var något spelningen gav mig så var det insikten att HS-texterna också betyder en jäkla massa. Jag var lite i chock efteråt.
 
Thåström, Stortorget, 00.15
med Elin, Emma och Erik
 
Med två festivalspelningar med Thåström i bagaget visste jag att detta skulle bli något i hästväg. Men det har gått några år och Thåströms musiklandskap är förändrat men på konstant hög nivå. Det spelas inte längre några gamla Ebba-låtar, inte ens alla självklara av hans sololåtar. Men han höll ändå publiken i ett jänrgrepp och trots lite jobbig publik blev det precis så bra som vi hoppats, kanske speciellt för Elin som nu delar upp sitt liv i före och efter hon såg Thåström på Yran.
 
Lördag
Thomas Stenström, Badhusparken, 19.45
med Elin
 
Jag hann bara se en kvart av den magiska Uddevalla-sonens spelning, men det räckte för att känna höjden av lycka. Detta kanske mest eftersom han spelade Ingen fick se hur vackra vi var som första låt och inte minst för att han spelade Forever young som andra. Thomas scennärvaro och Thåström-liknande spasmer gör att blicken sällan vandrar från scenen. Skall man vara lite ful kan man dock tycka att Thomas texter är för stora och viktiga för att ett gäng fjortisar skall få stå och gala dem likt pojkbandsfans.
 
Maxida Märak, Stora Dans, 20.00
med Sandra, Ida, Björn och Magnus
 
Kingen, Sapmis terrorist, Maxida Märak - kärt barn har många namn. Jokkmokksbördiga Maxida är ingen nyhet för er som följt denna blogg och att se henne live var precis så bra som jag hoppats på. Maxida har en stark röst, på flera sätt och det går inte att värja sig mot kraften i hennes ord. Man kan tycka att det var lite för tidigt på dagen och lite fel scen för ändamålet, men det förstörde inte direkt något.
 
Anna Ternheim, Teatersalongen, 21.00
med Oscar
 
Gammal kärlek rostar aldrig och Annas musik är ett lysande exempel på detta. Det är nu drygt 6 år sedan jag första gången såg Anna live, på Vintergatan på Arvikafestivalen. Jag slängs tillbaka till en 17 årings musik-nykära-känsla och upptäcker på nytt Annas fantastiska låtskatt. Även utan Dave Ferguson är The longer the waiting (the sweeter the kiss) ett riktigt guldkorn och Shoreline är kanske mer magisk än den någonsin varit. En spelning som sitter kvar i kroppen länge, länge.
 
Tomas Ledin, Stortorget, ca 22.15
med Elin
 
P.g.a. av Annas spelning missar jag ca första halvan av Tomas spelning, men det gör inte så mycket, då det jag får uppleva är helt fantastiskt! Jag trodde nog inte riktigt att jag skulle bli så påverkad av detta, men det var någonting med att se min barndomsidol live, höra låtarna jag tragglade på freestylde som 10-12 åring och sjunga med för full hals. Jag blev så lycklig att en av Elins bästa stunder under hela Yran var att se mig så lycklig under Tomas! Min barndomsfavorit Sensuella Isabella (vet icke vad detta säger om mig som barn...) och när Timbuktu gästade på fina En del av mitt hjärta är oförglömliga ögonblick.
 
Presidenttalet, Stortorget, 00.00
med Elin
 
Jag tvingade den skeptiska men nyblivna länsbon Elin att gå med mig på klassiska talet på Stortorget. Det var fint, som vanligt med många bra poänger och en stor dos humor. Dessutom var det inte en onödigt lång introfilm som annars kan vara uttröttande. Läs och se hela talet här: Op.se - Presidenttalet
 
Love Antell, Cirkus, 00.30
med Elin och Sandra
 
Love är den proggiga indiepoparen som blev rikskändis i och med senaste säsongen av Så mycket bättre. Senaste albumet Barn av Amerika imponerade inte alls på mig och därmed var inte förväntingarna så höga på denna spelning. Jag blev dock glatt överraskad, det spelades fler låtar från första skivan, från Florence Valentin och från Så mycket bättre än vad jag förväntat mig. Det går dock inte att undvika känslan av att det inte är samma glödiga Love jag såg på en pytteliten scen på Peace and Love 2010, på Studioscenen på Yran 2012 eller med Florence Valentin på Arvika 2009.
 
Timbuktu & Damn, Stortorget, ca 01.30
med Elin
 
Sist men inte minst så skall ju en bra Yra alltid avslutas med någon halv spelning uppe på Stortorget. I år fick Timbuktu äran att avsluta en lyckad festival med pompa och ståt. Trots att vi bara såg ca 20 min hann vi se det viktigaste såsom Alla vill till himmelen och Resten av ditt liv. Timbuktu gör en aldrig besviken!
 
Yran 2015 topp fem ögonblick (utan inbördes ordning)
Tomas Ledin feat. Timbuktu - En del av mitt hjärta
Shoreline - Anna Ternheim
Dansa Fastän - Erika Skogen (Jämtlandssånger)
Forever Young - Thomas Stenström
Anna - Hello Saferide
 
Jamtland, Jamtland, jamt och standut!
 
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt #5 2015

Sommarvärmen drar in över Sverige och vi svettas som grisar även här i norr. Jag sitter på ett tåg mot Roller Derby SM i Sundsvall och lyssnar på Vapnet. Men nu blir det lite andra musikaliska delikatesser, bl.a. skall jag börja ladda inför Yran, som nu är mindre än en månad bort! Först några korta nyheter.
 
Faråker
...släppte för några veckor sedan den svängiga singeln Apans Sång.
 
Daniel Adams-Ray
...som vart tyst ett tag, är nu tillbaka, bytt språk och delvis sound. Tänk Salem Al Fakir så får du en bild av Thinking of Sunshine.
 
Sofia Jannok
...Sveriges viktigaste artist, ständigt aktuell, alltid politisk och alltid rätt; är nu ute med nya singeln I ryggen på min kolt.
 
Hökartorget
...behåller det nya hårda soundet på ytterligare en singel, Bli kvar.
 
Mew
...för ett par dagar sedan, mitt uppe i turnerande och stundande Roskildefestival meddelade Mew att gitarristen Bo Madsen efter 20 år lämnar bandet. Någon officiell förklaring ges inte. Ersättare under pågående turné blir Mads Wegner. Känns sorgligt, oväntat och lite mystiskt!
 
Storsjöyran 2015 - 28 dagar kvar!
 
Ja, äntligen börjar det närma sig - min årliga musikaliska höjdpunkt! Det börjar redan byggas inför stråket nere i Badhusparken och affsicherna tapetserar staden. Jag tänkte nu delge mina höjdpunkter för varje dag:
 
Fredag
 
Thåström
Mannen, myten, legenden - ja Joakim Thåström behöver knappast någon närmare beskrivning. Jag såg honom på Arvika 2010, och trots att jag innan spelningen var rätt låg i humöret så höjde spelningen mitt humör till skyarna. Jag kommer aldrig att glömma Die Maur i en trång svettig festival-folkmassa - och vill bara uppleva just det igen!
 
Hello Saferide
Annika Norlin släppte nytt album med Hello Saferide förra året, men är inte den som turnerar in absurdum. Överhuvudtaget har spelningar med Annika i hemstaden Östersund varit oerhört sällsynt senaste åren och detta blir första gången jag får se henne på hemmaplan. Det känns inte annat än episkt!
 
Beatrice Eli
På Popaganda 2013 inledde Beatrice Eli lördagen på den lilla scenen inför en liten skara tidiga festivalbesökare. Förra veckan spelade hon tillsammans med flickvännen Silvana Imam på stora scenen på Liseberg inför desto fler människor. Ja, Beatrice är så mycket större nu än när jag och Rosa såg henne i Stockholm den där augustidagen, och jag ser fram emot att få uppfylla eufori.
 
Lördag
 
Anna Ternheim
Annas livespelningar är bland de mest känslosvallande stunder jag vart med om, från första gången på Arvika 2009 till senaste gången på Yran 2013. Det finns en scennärvaro, ett lugn som kan explodera i extas när som helst, likt ingen annan jag sett.
 
Maxida Märak
Sápmis starkaste och tuffaste sångerska har inlett en mycket intressant hiphop-karriär, med låtar som är politiska och viktiga på ett sätt som vi inte sett tidigare. Det här är kanske den mest spännande spelningen på hela Yran-helgen.
 
Silvana Imam
Beatrice flickvän Silvana har även hon tagit Sverige med storm senaste åren. Med riktade punktinsatser sätter hon ord på känslor, tankar och åsikter. Hon är en del av den så viktiga växande hiphop-scenen i Sverige och skriver varje dag historia.
 
Tomas Ledin
"Tomas Ledin, skojar du?!" Kanske vissa säger här. Men ja, jag kan inte ljuga om det faktum att Tomas ju trots allt är min barndomsidol. Jag har många av hans låttexter i ryggmärgen och jag blir fortfarande glad när jag hör hans musik. Men, jag har fortfarande inte sett honom live, vilket jag ser fram emot att göra i sommar!
 
Timbuktu & Damn!
Lunds egen rapp-kung Timbuktu levererar alltid live. Det är glädje, dans, eufori och lycka rakt igenom. Texterna, låtarna och rutinen gör honom till en av Sveriges bästa liveakter, och en självklarhet på alla ultimata festivaler.
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt #4 2015

Sommaren har snart nått oss och innan alla sommarplågor hinner dominera etern så sticker jag in med det senaste på min musikaliska karta.
 
Stiko Per Larsson
Som jag nämnt tidigare i vår så har Stiko vandrat sin nionde vandringsturné, den här gången mellan Göteborg och Leksand via Stockholm. Flera kvällar har min datorskärm sett ut ungefär som bilden ovan, dock inte så ofta som de senaste fyra åren, och inte heller så ofta som jag önskat. När jag fortfarande var kvar i Vadstena var det inte så ofta som min internetuppkoppling samarbetade med den belastning som en livestream kräver. Men men. Jag tog igen det sista veckorna genom att så hängivet som möjligt följa Stikos sista steg mot Leksand. Finalen i lördags blev en magisk dag, med målgång, frieri och fantastisk spelning. Under tiden har han okså hunnit med att släppa en singel, albumspåret Gå själv. Glöm förresten inte att bidra till insamlingen för SOS Barnbyar, den är fortfarande öppen här.
 
Ceremoni
Ett av mina sista projekt under vårterminen i Vadstena blev ett sorts beställningsjobb. Då min egna tryckta och broderade påse blev så poppis hos killarna så fick jag i uppdrag att sy upp tio stycken. Jag valde att ta de två designer jag gjort till min egen tygpåse och trycka och sy fem i vardera design. Redan första minutrarna efter leverans blev flera sålda! Jättekul och lärorikt att göra och ännu roligare att det blir så uppskattat. Nu skall även upptryckta versioner av Samlade singlar 2013-2015 finnas till försäljning på spelningar.
 
Könsförrädare
Det är inte ofta mina musikinlägg läses av dem som det faktiskt skrivs om, men till min stora förvåning (och glädje) så hittade och delade Könsförrädare mitt senaste inlägg där jag skrev lite om deras senaste singel Blast Beats. Kul! Gruppen är dessutom nu i veckan aktuella i Sveriges kanske credigaste musiktidning; Sonic. Bilden är en tjuvkoll på reportaget, resten får man läsa i närmsta Sonic-tidning. Tips! Tidningen finns säkerligen på ditt närmsta bibliotek.
 
Maxida Märak
Det blir en del upprepningar och repriser från förra inlägget idag. Men det är för att de eminenta artister jag nämnde förra gånger har hunnit prestera ännu mer - och det kan man ju inte bortse från! Ett exempel är Maxida Märak, som sedan förra gången både hunnit släppa ny singel, lagt ut musik på Spotify samt blivit tillkännagiven som en av årets sommarpratare. Både Matrix och nya singeln Mitt Största Fan hittar ni här. 30/7 skall ni skruva upp radioapparaterna lite extra för att inte missa Maxidas viktiga ord.
 
Mattias Alkberg
Matti är en av de mest produktiva musikerna, författarna och producenterna i Sverige, ständigt aktuell med nya låtar, projekt och krönikor. Som en blixt från klar himmel släpptes igår nya singeln Tjugonde, av Ida klockrent beskriven "som Matti, alltså typ Anarkist eller Nerverna, fast lite punkigt som Södra Sverige, men inte så mycket". Bra är den hur som! Och du hör den här.
 
Den Svenska Björnstammen
Konstnärskollektivet Den Svenska Björnstammen är knappast en ny upptäckt för den som känner mig. Bandet släppte sin andra fullängdare I förhållande till förra året, inte samma braksuccé som debuten, men när är det så? För några veckor sedan släppte de tillsammans med 047 en ny singel; Förlåta eller svika. Det är en klassisk DSB-låt, med de så typiska elektroniska popslingorna, party och avslappnade samtidigt. Förutom detta så var de förra veckan med i Musikguiden i P3:s följetong om musikers ekonomi, där de avslöjar lösningen i den rådande tuffa branschen, nämligen "flytta ut i ett hus på landet, lev billigt och ge alla medlemmar månadslön." Mer hör du här.
 
Hökartorget
Det är ju trots allt inte bara Stiko som gör fantastisk musik i Dalarna. Ni som följt bloggen har säkert sett mig skriva om det underbara bandet Hökartorget innan. Hedemora-borna dök först upp med bl.a. singlarna ADHD-skalle, Det nya landet och Även en idiot under 2011-2013, men först förra året kom debutplattan Alltid/aldrig. Nu är det 2015 och Hökartorget låter mer punk i sin senaste singel Arbetslös, vilket gör mig både glad, förvånad och imponerad. You're in for a treat om du lyssnar! Det produktiva bandet har ytterligare en låt på g i dagarna. Den som befinner sig norröver kan se dem spela på Verket i Umeå 3/7.
 
Sist men inte minst, vill du höra all bra musik jag tipsar om? Det mesta hittar du i den här spellistan: Vår/sommar 2015 Och de allra bästa i den här spellistan: Årets bästa låtar 2015
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt #3 2015

Scouting for Girls
 
Poppojkarna i Sfg upptäckte jag av en slump på flygplatsen Heathrow i London, på väg till Sydafrika i mars 2009. Bandnamnet, tillika albumtiteln på debutalbumet, fångade min uppmärksamhet, scout som jag är. Det är jag glad för, det impulsiva köpet visade sig leda till ett nytt favoritband. Så pass att det faktiskt är jag som sktivit större delen av den svenska Wikipedia-texten om bandet. Sex år senare har bandet släppt ytterligare två studioalbum och en greatest hits-platta, turnerat över världen och tagit emot priser. Dock är de fortfarande hyfsat okända i Sverige. I slutet av mars skrev bandet på sin facebook-sida: "Album IV 80% finished. New music soon..." Alltså är album nummer fyra inte långt bort!
 
Lyssna: Scouting for Girls
 
Nord & Syd
 
Nord & Syd, (bl.a.) Östersundare i Stockholmsexil som släppte ett av årets bästa album 2013, utlovar nu ny musik inom en kort framtid. I slutet av mars gick bandet ut på sin facebook-sida med att grunderna till nya låtar var lagda, med den legendariska producenten Jari Haapalainen bakom spakarna. Bandets musik karaktäriseras av sina texter med livet och vardagen beskrivet genom naturen. Till det, Sveriges kanske vackraste röst genom Julia Hanberg. Jag är mycket spänd på att höra ny musik med dem!
 
 
Maxida Märak
 
Maxida Märak är en av Jokkmokks stora stoltheter, med karisma, styrka och en röst att falla pladask för. Tillsammans med systern Mimi har hon varit en viktig del i kampen mot gruvan i Jokkmokk, och kampen för glesbygden och urfolksrättigheter hörs tydligt även i det hiphop-material hon nu jobbar på. Likheterna med högaktuella svenska hiphop-tjejer som Silvana Iman är för mig slående och tar inte Maxida Sverige med storm är det något fel på världen!
 
Lyssna: Maxida Märak - Matrix (Facebook)
 
Könsförrädare
 
De fyra norrbottningarna i Könsförrädare tog Sverige med storm med debutplattan Curse all law i slutet av 2013. Tempot, ljudbilden och stämmsången gör dem till något alldeles extra - och något man verkligen inte får missa. När bandet var gästredaktörer i Musikguiden i P3 för några veckor sedan premiärspelades singeln Blast Beats, en typiskt bra Könsförrädare-låt på många sätt. Första programmet handlade för övrigt om musik från Norrbotten, där flera av mina favoriter dök upp.
 
 
P.s. Lyssna också på Alinas soloprojekt från förra året; Tiny Oceans. D.s.
 
Bräkne Hoby
 
Geniet Lars Lindquist, som står bakom både en fjärdedel av Billie the vision and the dancers och Bräkne Hoby, har hunnit släppa två singlar med just Bräkne Hoby sedan jag såg honom live i Göteborg i februari. Först kom pampiga Bakhuvudet mot Gatstenen, om att bli nerslagen (bokstavligt eller bildligt talat) men resa sig upp igen, kanske starkare än någonsin. I bakgrunden när den spelades i Göteborg visades ett bildspel med bilder av publikhav under spelningar med Billie, allt från stora folkmassor i Barcelona till små svenska festivaler. Fansen och kärleken mellan artist och dess följare såg Lars som ett exempel på något som får en att resa sig igen. Ett tag senare kom ytterligare en låt som vi fick smakprov på i Göteborg, Ingen av oss, framförd tillsammans med Anna Bergwall från Stella Lugosi som var förband den kvällen. Den är vacker, mäktig och förmodligen en av årets bästa låtar, med en text som behandlar nuet utan att drypa av carpe diem-sliskighet.
Som av en händelse såg jag dessutom just att Bräkne Hoby skall spela i Linköping om tre veckor och det tänker jag givetvis inte missa!
 
 
Sist men inte minst så vill jag bara nämna att
1) Lighthouse kom med på Rockfoto-redaktionens lista över det bästa just nu v.16, tillsammans med bl.a. nyheten om att Patti Smith skall släppa ny biografi. Hur coolt är inte det?? Läs här!
 
2) Stiko Per Larssons nya album ...har en grej på gång släpptes igår, men jag avvaktar tills den försande skivan kommer med posten i nästa vecka, håll till godo - med vandringsturnén stundande så kommer det bli mycket Stiko framöver!
 
3) Mews nya album +- släpps om TVÅ dagar, sååå pepp!
 
/Elise
 
 

Ljudmolnet och annat musikaliskt #2 2015

Det krävs en liten uppdatering från musikfronten, då många projekt, band och artister som legat och pyrt under ytan nu blommat ut ordentligt under början av 2015.
 
Systraskap
Östersunds-bördiga duon Systraskap har äntligen släppt sitt debutalbum MVIMV. Den elektroniska popen, komplicerad i all sin enkelhet, har snygga och viktiga texter.
 
Lyssna: Systraskap - MVIMV
 
Lighthouse
Lighthouse består bl.a. av medlemmar ur Ceremoni/Dödskult och är ett shoegaze-band från Lund. Singeln We'll drown släpptes i mitten av februari och är en musikalisk resa utöver det vanliga.
 
 
Norlie & KKV
Hitmakarna bakom 2012 års succéer Tröjan du hatar och Där jag hänger min hatt är nu tillbaka med nya singeln Ingen annan rör mig som du. Det är en trallvänlig pophit i äkta Norlie & KKV-anda som säkerligen kommer att höras flitigt i radioapparaterna.
 
 
Ola Salo
Ola fortsätter vägen mot solodebuten med nya singeln How I Kill. Bra rent musikaliskt, men jag greppar inte riktigt vad han menar med texten... Han var också dagens gäst i P4 extra idag, en rolig och intressant intervju som man kan lyssna på här.
 
 
Mew
Några andra som har släppt en andra singel är Mew, som tidigare nämnt släpper sitt sjätte studioalbum i april. Låten Water Slides är ytterligare ett tecken på att detta kommer att bli ett rysligt bra album och att 2015 kommer att bli ett riktigt bra Mew-år.
 
 
Johan Alander & Anna Lisa Hellqvist
De musikaliska genierna tillika Östersundarna Johan Alander och Anna Lisa Hellqvist har gemensam musik på g. En ep skall komma senare, så länge kan man lyssna på singeln 15 miljoner mil; en önskan om hur livet kan vara som Johan valde att spela in först när livet blivit så.
 
 
Stiko Per Larsson
Flitiga vandringskarlen Stiko Per Larsson skall snart ut på vägarna igen, den här gången mellan Göteborg och Leksand via Stockholm. Men innan dess skall han släppa sitt femte album "...har en grej på gång" den 24e april. Ingen singel än så länge, men smakprov finns här:
 
Of Monsters and Men
Islänningarna i Of Monsters and Men letade sig in i de svenska radiokanalerna med låten Little Talks år 2012. Efter turnéer världen runt är de nu åter aktuella, först med singeln Crystals och sen med andra fullängdaren Beneath The Skin i juni.
 
 
Le Muhr
De coola indiepopsyntarna i Le Muhr har efter mycket ivrig väntan släppt sitt tredje album Ge mig drömmar att leva eller gift att dö. Albumet är det kanske bästa som bandet producerat, med guldkorn som Flykten (en av årets bästa låtar 2014 enligt min lista) och 060731.
 
 
Milyon
Redan i början av 2014 skrev jag om Milyon, en omarbetning av det nu nedlagda bandet Hamngatan. Nu finns äntligen singeln The Evangelist ute och senare släpps ett självbetitlat album, på världens bästa skivbolag Teg Publishing, såklart.
 
 
/Elise
 
Uppdaterat: Festivalrykten avslöjar idag att Ola Salos EP släpps redan på onsdag följt av fullängdaren 20/5. Smakprov går att lyssna på här.

Ljudmolnet och annat musikaliskt #1 2015

Nu när 2015 strax passerat sin första månad tänkte jag det kunde vara dags med ett musikinlägg. Det har faktiskt redan hunnit hända en del på den fronten och vårens släpp fylls på. Här är lite av det som händer:
 
Mew
Mew har alltid haft långa och utdragna kreativa processer, vilket har lett till långa mellanrum mellan skivsläpp. Därmed är det givetvis extra glädjande att nu fått reda på att sjätte studioalbumet +- släpps 27/4. För ett par veckor sedan utannonserades att en överraskning var på g och förra måndagen meddelades albumsläpp, Europaturné och release av första spåret från nya skivan, singeln Satellites. Låten är fantastisk och likt andra nya låtar vi fick smakprov på under spelning i höstas bådar det gott inför albumet. Det här blir ett av årets viktigaste skivsläpp, helt klart!
 
Mew – Satellites
 
Kitok
På tal om viktiga skivsläpp så kommer här ännu ett. Redan dagen innan Kitoks debutalbum Paradise Jokkmokk släpptes var jag stursk nog att påstå att Halleluja (krossa eller krossas) kommer bli årets bästa låt och om man missade detta album kunde man lika gärna missa hela musikåret 2015. Exakt så säker var jag. Och jag blev inte besviken. Det tog ungefär en vecka innan jag lyssnade, men sedan jag skaffat min nya vinylspelare har skivan gått varm i mitt lilla rum. Halleluja (krossa eller krossas) var redan bäst men växer och växer för varje lyssning och de tre singlarna Sista utposten, Sthlm city och Paradise Jokkmokk levererar fortfarande. I övrigt är det två låtar som sticker ut: Kitok, för sin ljudbild och klyftiga referenser till Magnus tidigare musik, samt Partner in crime, för ja smaka bara på textraden "vi växte upp i ett underland helt utan oro och krav där solskenet värmer i skuggan och alla ser efter varann".
Släpp bilden du hade om Magnus Ekelund och svensk hip hop och lyssna på detta album. Nu.
P.s. några sekunder i slutet av ovanstående video är filmat av mig på Pipeline i våras ;) D.s.
 
Kitok – Paradise Jokkmokk
 
Ola Salo
The one and only Ola Salo. Aktuell i Så mycket bättre i höstas och på allas läppar, nu med första singeln till sin kommande solodebut. Go on go on är definitivt en bra låt, men som recensenten i Expressen sa så: "I Ola Salos första solosingel ekar tonerna av The Ark, men utan de riktiga explosionerna. [...] krävs det lite mer glitter, skarpladdade bomber och granater på albumet för att Ola ska återta sin självklara plats i svenskt musikliv." Det kan också vara en såndär låt som växer för varje lyssning, det återstår att se. Och det skall bli intressant att se hur resten av låtarna är när albumet släpps längre fram i vår. Men för att hitta mina första referenser till Olas musik måste vi, som många av er vet, gå tillbaka nästan 13 år. Under de åren har jag gått från cd-freestyle med mammas In lust we trust skiva i mellanstadiet till en ganska så gedigen The Ark-skivsamling, nyutexaminerad socionom och elev på folkhögskola. Jag träffade Ola så sent som i somras, av en ren händelse vid en hiss på Stockholms central. Han kände igen mig och vi pratade lite snabbt, det var ungefär som att träffa en gammal bekant som man inte hörts av med på ett tag. Och så känns även tonerna i Go on go on.
 
Ola Salo – Go On Go On
 
Love Antell
Som så ofta så sprutar det ut nytt material i vågen efter Så mycket bättre och Ola är inte den enda med att leverera i dagarna. Efter att ha premiärspelat (?) den under Musikhjälpen i december släpps nu Love Antells nya singel En delad värld just idag. Det är en ganska så typisk Love-låt, med tydliga samhällsskildringar och politiska textrader. "Det är en delad värld vi delar, i delar" är lika genialiskt som det är sant och han fortsätter ta på sig den viktiga rollen som aktivist genom konst. Love är en väsentlig del av svenskt musikliv och jag hoppas att Så mycket bättre-resan gjort att fler fått upp ögonen för denne gänglige Stockholms-pojke. Det är han värd!
 
Love Antell – En delad värld
 
I korthet:
 
* Ni som följde vad jag skrev om musik under 2012-2013 vet att artisten Rymdekot var ett återkommande tema. Projektet lades ner i augusti 2013, men Johannes fortsatte göra ny musik i sin nya hemstad Borlänge. Några låtar går att hitta under två Soundcloud-konton vid namn Vildeko och Rymdvarg.
 
* Sist men inte minst vill jag bara nämna att Ceremoni i och med sin release på Spotify även släppte en ny grymm låt, Ceremoni – Höghusen & broarna, som osar Markus Krunegård-referenser. Missa inte heller Simons två år gamla soloskiva Simon Janke – Tvingad tilltro som nu går att höra på Spotify genom egna labeln Repulsiv. 19/2 släpps material från engångsprojektet Dödskult, även detta på Repulsiv.
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt 2014

2014 års 15 bästa låtar
 
Bättre sent än aldrig. Ett nytt år har passerat och jag fortsätter med den nystartade nyårstraditionen, att lägga ut en lista med vad som jag tyckt mest om med musikåret. Trots en offantlig mängd bra musik som släppts i år tyckte jag ändå det var svårare att hitta låtar som har det där lilla extra, som tar mig med storm och golvar mig totalt och därmed kvalar in som årets bästa låtar. Listan över årets bästa låtar blir därför i år något kortare. Återigen, ej rangordnade. Men det finns en del låtar som nästan nådde upp till den nivån, dessa hittar du t.ex. i dessa spellistor: Vår/sommar 2014, Höst 2014.
 
Alla femton låtar hittar du här: Årets bästa låtar 2014
 
Hatar allt - Den svenska björnstammen
(I förhållande till)
Den svenska björnstammen – Hatar allt
 
Det är ju inte för inte som detta är min mest spelade låt på Spotify under 2014 (se mer längre ner). Hatar Allt släpptes som dubbelsingel tillsammans med Långsamt i början av året och var då det första vi hörde från Björnstammen på länge. Efter succeåren 2011-2012 med turnerande, P3Guld-priser och med storhiten Vart jag mig i världen vänder tog kollektivet det lugnt under 2013 och passade på att skriva nytt material. Det är inte helt ovanligt att andra albumet med ett band blir något lugnare och Björnstammens andra album I förhållande till är ett tydligt exempel på detta. Hatar allt golvade mig från lyssning ett och har så fortsatt att göra. Albumet i stort är inte heller någon besvikelse. Björnstammen fortsätter leverera som önskat, helt enkelt.
 
Lyssna också på: Den svenska björnstammen – Evig lycka
 
22 - Hurula
(Vi är människorna våra föräldrar varnade oss för)
Hurula – 22
 
Om Skuggor med Magnus Ekelund & Stålet var mitt soundtrack för 2013 så är 22 med Hurula mitt soundtrack för 2014. Första gången jag hörde låten och såg videon var det knappt att jag andades och när jag i slutet kom till textraden "Jag var 22 när jag lämnade Luleå, men jag bär den stan i hjärtat vart jag än går" kom tårarna. Det är nog svårt att förklara varför, men på samma sätt som Hurula en gång i tiden lämnade hemstaden Luleå för någonstans där himlen alltid är blå så lämnade jag som nittonåring min hemstad för Östersund och en stad där jag andas lättare och lever mer. Men minnena från barndomen och tonåren i Göteborg kommer alltid att finnas kvar, och äntligen kom någon som satte ord på att det kan vara okej att frivilligt lämna ett ställe utan att hata det. Jag kommer alltid älska Göteborg, men det är inte längre mitt. Hurula kommer i allmänhet vara signifikant med musikåret 2014, för mig och många andra. Två P3Guld-nomineringar, två Grammis-nomineringar och årets album i Gaffa m.m. Den kaosartade spelningen på Studioscenen under Yran och den lyckorusande spelningen på Gasklockorna i Gävle i höstas går till historien som två av mina bästa. Robert Hurula är en av Sveriges viktigaste musiker genom tiderna.
 
Lyssna också på: Hurula – Jag ville glömma dig
 
När du gick med mig - Hökartorget
(Alltid/aldrig)
Hökartorget – När du gick med mig
 
Det är endast några få band/artister från förra årets lista som återkommer på detta årets lista, men Hökartorget är ett av dem. Efter singlarna Adhd-Skalle och Även en idiot släpptes äntligen Hedemora-bandets debutalbum i början av 2014. På Alltid/aldrig finns flera guldkorn, men det var en som verkligen fångade mig och det var När du gick med mig. Låten berättar historien om en relation som är förlorad, men som var bland det finaste som fanns när den var. Inga hårda ord eller känslor, eftersom det liksom inte var menat att bli. Just det här är Hökartorgets styrka, att som få andra lyckas med att fånga relationer som varken lyckliga eller olyckliga utan så dubbla som de alltid är. Hökartorget kan vara ett av Sveriges mest underskattade och bästa okända band, men jag kommer att fortsätta lobba för dem så gott det går.
 
Lyssna också på: Hökartorget – Det nya landet
 
Halmstad - Linnea Henriksson
(Du söker bråk, jag kräver dans)
Linnea Henriksson – Halmstad
 
Hurula var ju trots allt inte ensam med att göra en hemstadsserenad det här året, Linnea Henrikssons Halmstad är faktiskt den andra av sammanlagt tre sådana i årets lista. Halmstad handlar om att acceptera sig själv för att man var den som lämnade och samtidigt acceptera andra för att de blev kvar. Likt 22 så handlar det om att det är okej att tycka om hemstaden för det den var och är samt känslan "...och jag lovar komma hem igen". Det är något väldigt förlösande med denna låt, den läker något hos mig och för mig att förstå att det är just okej. Videon är vacker, lycklig och färgsprakande på ett sätt som bara Linnea lyckas med. Hon fortsätter sin karriär uppåt och andra albumet Du söker bråk, jag kräver dans är lika bra som första. Dessutom var hon fantastisk i rollen som programledare för Musikhjälpen i mitten av december. Hon är helt enkelt här för att stanna.
 
Lyssna också på: Linnea Henriksson – Min stad

Fått nåt i ögat [Klubbkören remix] - Emil Jensen feat. Klubbkören
(Fått nåt i ögat)
Emil Jensen – Fått nåt i ögat (feat. Klubbkören) [Klubbkören Remix]
 
Emil såg jag live första gången redan i augusti 2011, men det var först i år som jag tagit till mig hans konstnärsskap på riktigt. För att säga endast musik blir futtigt, med tanke på alla de kvaliteter som bor i denne man. Musiker, poet, krönikör, komiker...och då har jag säkert glömt något. På många sätt blev han signifikant med konsertsommaren 2014 eftersom jag såg honom tre gånger under juli och augusti. Det var t.o.m. bättre än jag minns det från den episka spelningen under Göteborgskalaset för tre år sedan. Emils kombination av musik, ord, skämt och allvar gör honom något unik och också mycket underhållande. Fått nåt i ögat är en typisk Emil-låt på många sätt; politik och rim i en perfekt blandning. Den säger mycket om hur vänsterblocket såg på den nuvarande politiken under supervalåret 2014, d.v.s. innan regeringskris- och kaos. Jag gillar mest versionen med Klubbkören, men originalet med Edda Magnason och Familjen är också bra.
 
Lyssna också på: Emil Jensen – Gå i fängelse
 
Döda Rebeller - Alina Devecerski
(Gnista + Gas)
Alina Devecerski – Döda Rebeller
 
Det är väl ingen som undkom Du måste flytta på dig när den slog ner som en bomb i musiksverige våren och sommaren 2012. Alina Devecerskis genombrott var ett faktum. Efter debutskivan Marathon och en del spelningar på det var det tyst ett tag innan EP:n Gnista + gas dök upp under hösten. På EP:n finns detta lilla guldkorn; Döda Rebeller, en låt som påminner oss om vad kamp och utmaningar lett fram till och vilka som fått ta priset för friheter vi redan åtnjuter. Det är en viktig röst och ett argument för att fortsätta, som sällan läggs fram. Hela EP:n följer för övrigt detta tema, som så lägligt kom ut i närheten av höstens val. Bra skit, helt enkelt!
 
Lyssna också på:Alina Devecerski – Armé
 
Villa Dovre - Faråker
(Början på slutet)
Faråker – Villa Dovre
 
Den här är lite mer svårbeskrivlig exakt varför jag tycker om. Hur mycket jag än lyssnar vet jag t.ex. inte om jag helt fångar poängen med texten, men jag vet att låten ändå får mig på fall. Det går inte att sjunga med utan att förställa sin röst till någon slags wannabe-blekingska, men det är bara mysigt. Låten osar sommar, berättande och walking-down-memory-lane-nostalgi. Och där har vi väl på något sätt hela förklaringen till varför Villa Dovre är så fantastisk. Faråker har hankat sig fram med singlar som Paparazzi du och Ellinor redan från sena 2012 innan han äntligen under 2014 fick släppa debutalbumet Början på slutet. Genomtänkta texter och härligt popiga melodier gör att han fastnat på mångas läppar och så kommer att fortsätta i år framöver, det är jag säker på.
 
Lyssna också på: Faråker – Allt som är skit
 
Fatta din position - Bianca & Tiffany
(Full Patte! - säsong 1)
Bianca & Tiffany – Fatta din position
 
Våren 2014 sändes på SvtPlay en av årets viktigaste TV-serier, skriven och framförd av de fantastiska systrarna Tiffany och Bianca Kronlöf: Full Patte. Det är en humorserie som behandlar nutida feminism och normkritik på ett sätt som aldrig gjorts innan. Musiken, komponerad av Tiffany och producenten Thom Gisslén, har en stor del i serien. Fatta din position framförs i det kanske mest gripande avsnittet, det som behandlade frågan om sexuella övergrepp mott kvinnor och om hur normer och könsroller spelar in i detta. Texten behandlar den rädsla som många unga kvinnor känner för att gå ute på kvällen, rädslan i att möta en mans ögon utan att veta hans avsikter, men också orätttvisan i att vissa män blir måltavla för obefogad rädsla. Helt enkelt att vi lever i ett samhälle som har skapat en bild av mannen som ett hot mot unga kvinnor, som därmed måste akta sig för alla. "Jag vill inte vara rädd för min bror, men du måste fatta din position, jag är uppfostrad till att vara rädd för dig och det offentliga rummet tilhör dig mer än mig". Vi fick även chansen att se den populära liveföreställningen av Full Patte exklusivt under Malmöfestivalen, vilket var en av festivalens klara höjdpunkter. Se hela säsong 1 här, säsong 2 är under produktion och lär komma under första halvan av 2015.
 
Lyssna också på: Bianca & Tiffany – Vad alla tänker
 
Var finns du? - Lilla Lovis
(Experimentet EP)
Lilla Lovis – Var finns du?
 
Lilla Lovis slog ner som en komet i mitt liv redan i samband med Yran 2012, då vi råkade se henne innan Love Antell och häpnade över hennes texter och artistskap. Musiken kan väll närmast beskrivas som könsrock/pop och har helt ocensurerade texter på ett underbart och frigörande sätt. Var finns du? är i sammanhanget en seriös och ganska avskalad Lilla Lovis melodi. Den tar upp temat om att ställa sig in hos någon för att slippa vara själv, när man egentligen bara vill hitta han eller hon som accepterar en för den man är. Det är ett viktigt och ständigt högaktuellt ämne, som jag tror vi alla går och tänker på ibland.
 
Lyssna också på: Lilla Lovis – Halvlek vid första ögonkastet
 
Paradise Jokkmokk - Kitok
(Paradise Jokkmokk)
Kitok – Paradise Jokkmokk
 
Länge stod här valet mellan Sthlm City och Paradise Jokkmokk, två båda exceptionellt bra svenska hiphop-låtar på sina egna vis. Valet föll ändå på den som kommit att bli en hit, Paradise Jokkmokk. Spelad offantligt i radio, på Spotify och visad hundratusentals gånger på YouTube, omtalad i pressen och hyllad av ett helt musiksverige - den här låten har knappast undgått den musikintresserade. Så plötsligt kommer man på att detta är ju Magnus Ekelund, som vi följde runt i halva Sverige 2012-2013 med kompbandet Stålet och den klockrena indiepopen. Ja, visst var chocken rätt stor först, men efter att ha lyssnat på Kitok i snart ett år har man inte bara vant sig utan också börjat älska hiphop-rocken med norrbottniska rötter. Magnus hittade i och med Kitok tillbaka till sig själv och sina musikaliska rötter, med influenser som Beastie Boys och Eminem. Paradise Jokkmokk har blivit kallad för "landsbygdens hymn" hemma i Norrbotten och aldrig innan har en låt om Jokkmokk nåt liknande framgångar. Har man en eller flera gånger varit i Jokkmokk förstår man, om ändå inte helt på samma sätt som de boende i samhället. Den komplexa kärleken till en hembygd som man inte kan vara kvar i men ändå inte helt lämna, detta är hemstadsserenad nr tre i årets lista. I början av 2015 släpps äntligen Kitoks debutalbum och strax innan det den genialiska Haleluja (krossa eller krossas) på singel (som jag redan nu kan lova kommer att ta plats på 2015 års lista över de bästa låtarna). Har du missat Kitok? Dags att börja lyssna NU!
 
Lyssna också på: Kitok – STHLM City
 
Kom igen land - Stiko Per Larsson
(Kom igen land)
Stiko Per Larsson – Kom igen land
 
Från en landsbygdshyllning till en annan. Stiko Per Larssons Vandringsturnéer genom Sverige ha gjort att han fått se hur byar, småstäder och landsbygdsentusiaster ibland får kämpa mycket hårt för att uppräthålla sin existens. Utflyttning av både människor, företag och industrier ger minskade intäkter och utdöende samhällen, något som han behandlade redan i Mellan himlen och Hofors från 2011. Det är också på sätt och vis en fortsättning på Zombien föds, genom en utveckling av SD:s framfart i dessa samhällen och de etablerade partiernas misslyckande med att lösa det. Låten innehåller Stikos typiska metaforiska drag, så som: "Säg vad du vill, allting pekar på krasch, när vi är nere så klättar vi upp, kom igen kom igen land jag vet du kan, det är inte långt tills vi flyger till mars". Den är en av årets bästa, men inte minst så är den en av årets viktigaste låtar. Och det är ju inte för inte som man kommer med på tidningen Lands lista över Sveriges 100 hetaste lantisar.
 
Lyssna också på: Stiko Per Larsson – Som vi alltid har gjort
 
Elvis, Einstein och jag - Thomas Stenström
(Fulkultur)
Thomas Stenström – Elvis, Einstein och jag
 
När Thomas Stenström släppte sitt andra album Fulkultur under året så blev jag lite besviken. Jag tyckte inte det levde upp till förväntingarna efter det eminenta debutalbumet Nåt annat, nån annanstans eller 2013 år singel Dansen före döden. Att den sistanämnda inte kom med på Fulkultur var i sig en besvikelse. Men hur som så finns det ju inget ont som inte för något gott med sig och guldkornet i det här fallet är Elvis, Einstein och jag. En härligt hybrisosande och självständighetsförklarande hymn till alla som någon gång känt att de vill bevisa att de visst är stora människor. "Så förvänta er stora ting av mig, det är Elvis å Einstein och jag, ni kommer aldrig aldrig trampa mer på mig, nej det är Elvis å Einstein, Moder Teresa och jag". Den är viktig och frigörande på så många sätt, en tröst för alla som någon gång blivit trampade på och behöver känna revansch. Jag gillade den redan innan, men den blev liksom högaktuell när jag och Ida var på spelningen på Pipeline i november, den blir så mycket mer tydligare och mäktigare när den spelas inför publik med mellansnack.
 
Lyssna också på: Thomas Stenström – Forever Young
 
Flykten - Le Muhr
(Flykten)
Le Muhr – Flykten
 
Flykta är ett ord som kanske främst jag och Sandra använder ganska ofta. Ett begrepp för att beskriva hur man ibland upplever det som att man har ett ständigt behov av att fly undan vardagen, verkligheten och kanske delvis sig själv. På samma sätt handlar denna låt om "flykten från mig själv", hur det kan finnas en person som tillåter och tar med en i flykten. Kanske om att helt enkelt hitta rätt i ett till synes kaos. Le Muhr är ett grymt indierock/pop-band från Stockholm med två album i ryggen, men Flykten är det första nya material på två år. Jag längtar fortfarande efter att se dem live, vilket jag misstänker är helt grymt. Tills dess får jag vänta in nya albumet Ge mig drömmar att leva eller gift att dö som släpps i februari.
 
Lyssna också på: Le Muhr – Bortskämd, Rastlös Och Ful
 
Pärlband - Oxid/Ceremoni
(Pathos)
Ceremoni – Pärlband
 
Okej, jag skall erkänna: detta blir inte lätt. Att skriva om ett band där man känner bandmedlemmarna, alltså. Men det går inte att undvika det faktum att Oxid, eller Ceremoni som de numera heter, är en viktig del av mitt musikår 2014. Efter att ha halvlyssnat på dem under ett par år så var det detta år jag på allvar grävde ner mig bland både nytt och gammalt. Plus att jag fick åtnjuta inte mindre än fyra spelningar i olika storlekar. När det kom till att välja ut en specifik låt som skulle på något sätt representera detta var det självklart att välja den låt jag älskat från dag ett; Pärlband. Här kanske det återigen blir lite svårförklarligt varför, men det är något med den fantastiska, känslosvarta och defintiva texten tillsammans med ljudbilden som sätter sig hos mig. Såpass att jag haft den som ringsignal i ett halvår. Nu finns bandets samlade verk på Spotify, t.ex. albumet Pathos, dubbelsingeln Kristall/Domino samt singeln 2014 som alla släpptes under det senaste året. Jag vågar säga att 2015 är Ceremonis år. Det blev jag i alla fall lovad på nyår.
 
Lyssna också på: Ceremoni – 2014
 
Toto på Strand (Min skuld till dig) - Sylvester Schlegel
(Led mig bort, led mig hem)
Sylvester Schlegel – Toto på Strand (Min skuld till dig)
 
Sist ut även i år blir the one and only Sylvester "Sylle" Schlegel. Efter att ha släppt singlar under 2013 års sista månad kom äntligen solodebuten i början av 2014. Led mig bort, led mig hem bjuder på flera klyftiga texter och lättsmälta svängiga popmelodier som är värda att älskas. Toto på strand (Min skuld till dig) är en slags förvirrad ånger-serenad. Musiken är rapp och medryckande glad medan texten snarare är ganska ångestladdad. Den fastnade ordentligt på hjärnan efter att jag och Sandra vart på Skivesset i Malmö i somras, en av de där sjukligt varma sommardagarna, och jag köpte en Toto-skiva. Sedan dess har den gått varm på Spotify och den får mig att vilja stå och skrika till låttexten på Debaser Strand en ångestladdad Stockholmskväll.
 
Lyssna också på: Sylvester Schlegel – Kallar du...
 
 /Elise

She came home for concert (Göteborg)

Förra helgen var det återigen dags att röra sig söderut, denna gång för något som varit planerat i flera månader. Redan i somras bokade jag och Albin konsertbiljetterna till Mew på Pustervik och tur var kanske det, då biljetterna blev slutsålda. Förrutom spelningen, som för övrigt var fantastisk, så hälsade vi på mormor och morfar och jag gick en sväng på Världskulturmuseet med Anna. Sammantaget en mycket trevlig helg!
 
 
 
 
P.s. Blir nog inget långt musikinlägg på ett tag men vill bara snabbt tipsa om två saker:
1) Oxid har efter en del överläggande, diskuterande och ratande av våra idéer bestämt sig för att byta namn till Ceremoni. I samband med namnbytet släpptes också en ny singel, den fantastiska "2014" som ni hittar här. Den nya Facebook-sidan hittar ni här.
2) Hurula släppte idag en ny EP vid namn Betongbarn. Låten Betongbarn släpptes redan för knappt en månad sedan, men på EP:n finns ytterligare tre nya låtar. Vinylen släpps 24/11. Lyssna här.
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt

Återigen dags att samla nytt, aktuellt och matnyttigt från min musikvärld. Allt bedömt med den bredaste av subjektivitet, givetvis.
 
Ny musik med gamla favoriter:
 
Kitok
Det är ganska så exakt ett år sedan Magnus Ekelund släppte nyheten om att han och Stålet skulle gå skilda vägar och sedan dess har det hänt mycket. Efter ca ett halvårs turnerande med Kitok och tre singlar är det snart dags för debutalbumet med hiphop-projektet som så ofta beskrivits som "Beastie Boys på svenska". Med tanke på hur mycket jag skrivit om Kitok, behöver jag ens nämna att jag är superpepp på albumet? 12 november är det äntligen dags! Därpå följer en liten turné som passerar Stockholm, Linköping, Göteborg, Oslo, Luleå och Umeå under november och december.
 
 
Stiko
För ett tag sedan kom en ny singel från den produktive dalmasen vi alla känner som Stiko Per Larsson. Med inspiration från sina vandringar genom Sverige, genom små landsortskommuner och byar, som alla tagit emot honom med öppna armar men också berättat historier om den dagliga kampen. För det blir allt svårare att bo på landsbygden. Kom igen land handlar om dagens Sverige, om att vi kan. Stiko säger det egentligen bäst själv: "Kom igen land är ingen valpropaganda för något block. Det är en enkel sång om hopp och en övertygelse om att Sverige är ett fantastiskt land. Men vi får inte slarva bort det. Arbetslöshet och uppgivenhet leder till ilska och rädsla. Därifrån är inte steget långt till fientlighet och fördomar."
En lika bra som viktig låt.
 
Lyssna: Stiko Per Larsson – Kom igen land
Se: Officiell video skapad med bilder från fans (YouTube)
 
Alina Devecerski
Som jag nämnde för några veckor sedan så är fenomenala Alina Devecerski på g med nytt. 29/9 släpptes nytt material i och med EP:n Gnista + gas. EP:n innehåller ett par riktiga superspår i form av titelspåret Alina Devecerski – Gnista + Gas och inte minst Alina Devecerski – Döda Rebeller, men också några mer tveksamma spår i form av t.ex. Alina Devecerski – Gråt. Detta tåls att lyssnas mer på, för att förstå världen bakom Alinas bombastiska låtar.
 
 
Nyheter:
 
Oh Jonathan
Oh Jonathan, Piteå-duon som jag nämnde på bloggen för första gången redan i början av förra året är äntligen på g på riktigt. Tjejerna har för det första spenderat sommaren med att spela in debutplattan, som ännu inte har något officiellt släppdatum. Men som om inte det vore nog så skall de i decemeber, 21e för att vara exakt, få vara förband åt inga mindre än Glasvegas på bandets spelning i hemstaden Glasgow. Det är roligt och spännande att följa utvecklingen!
 
Lyssna: Oh Jonathan - Du har alltid funnits (Soundcloud)
 
Oxid + Repulsiv
I slutet av sommaren släppte våra vänner i Oxid en film på YouTube med samlat material från spelningar, fester, replokalen och vardag under sommaren 2014. Den 22 minuter långa filmen är väll vad man skulle kalla extremt intern men också extremt rolig. Jag dyker själv upp vid några inte så smickrande tillfällen. Ni kan se den här.
 
Förutom detta så har Simon under sensommaren och hösten startat upp ett kassettbolag vid namn Repulsiv. Första releasen blev Oxids plattor Pathos och Censur på varsin sida. Är själv ägare till det första handmålade exemplaret. Om några veckor släpps Min Mammas Klimax, ett punkband från Skövde, på Repulsiv och fler projekt är på g.
 
Repulsiv på Facebook
 
Pop och Politik
Ni har väll inte missat Sveriges typ bästa radioprogram, Pop och Politik med Anna Charlotta Gunnarsson? Programmet sänds vanligtvis lördagar 11.03 i P4, men har nu avslutat årets säsong. I säsongsavslutningen, dagen innan valdagen 13/9, sände man direkt från glashuset vid Rådhuset i Umeå med bl.a. eminente Sofia Jannok som gäst. Rösträtt, kultur, urfolksrätt och politik diskuterades. Och förrutom ett par av Sofias låtar spelades även till min glädje Lovisa Negga – Mihá Ja Gievrra.
Ni kan höra programmet här.
 
Höstens spelningar
Först verkar det som att ingenting kommer att hända på flera månader och att man är fast i något slags konsertfritt norrlandsvakum. Så plötsligt exploderar det och man har massor i sin lista. Ni ser den ju alltid till höger här på bloggen, men tänkte gå in lite närmare på höstens evennemang:
 
Mew, Pustervik 8/11
Det danska indierockbandet Mew har alltid långa pauser mellan skivor och turnéer. Fem år efter senaste albumet, med det nätta namnet No more stories are told today I'm sorry they washed away no more stories the world is grey I'm tired let's wash away och fyra år efter samlingsalbumet/DVD:n Eggs are funny är äntligen en ny skiva och turné på g. Singeln Mew – Making Friends (13) släpptes redan förra året. När turnén når Göteborg är jag och Albin på plats på Pustervik för att åtnjuta ännu en magisk spelning med bandet vi lyssnat på i snart tio år.
 
Se: 9 korta livevideos från spelningen på Trädgårn 22/11 2009 här (YouTube).
 
Mattias Alkberg/Södra Sverige, Club Corazon 21/11
Matti är mannen som slänger sig mellan projekt, skivor och turnéer. Efter ett tag med Dead Alkberg och Mattias Alkbergs Begravning är det nu det råpunkiga Södra Sverige som gäller. Han har alltid varit bra på att säga exakt vad han tycker, men med Södra Sverige tas detta till sin yttersta spets. Ta bara singeln Nöff nöff som skändar Alliansen rakt av. I slutet av november kommer Matti äntligen tillbaka till Corazon och Studioscenen för att ta oss med storm. När han i våras, något spontant, spelade med Dead Alkberg på andra uppsättningen av Rundgång Fågelsång sammanfattade jag det som följande: "Han kom, skrev kuken på svenska flaggan och tog staden med storm. Från och med nu är ingenting sig likt. En av de bästa spelningarna i mitt liv!" Gissa om förväntningarna är höga?
 
Lyssna: Mattias Alkberg – Södra Sverige
 
Thomas Stenström, Pipeline 28/11 och Hurula, Gasklockorna 29/11
Sista helgen i november har jag och Ida planerat en riktig superhelg. Först spelar Thomas Stenström i Sundsvall och dagen efter spelar Hurula i Gävle, sämre kan man ju ha det.
Thomas Stenström släppte sitt andra album Fulkultur för några veckor sedan, innehållandes bl.a. hiten Thomas Stenström – Slå mig hårt i ansiktet och min personliga nya favorit Thomas Stenström – Elvis, Einstein och jag. Med skivan följer en turné som redan är igång och tar vägen förbi Sundsvalls lilla pärla Pipeline sagda datum.
(Robert) Hurula, med bakgrund i bl.a. Masshysteri och Invasionen golvade mig fullständigt på sin spelning på Yran i somras. Efter vår och sommarturné med solodebuten Vi är människorna våra föräldrar varnade oss för följer han upp med en höstturné som närmast oss passerar Gävle.
 
Se: musikvideon till Hurulas mästerverk 22 här (YouTube).
 
Markus Krunegård, Scharinska 19/12
Jo jo, jag vet. Jag älskar inte Markus Krunegård. Långt ifrån faktiskt. Men givetvis tar jag varje chans att få åka till Umeå med Ida, vad annars? Markus har med sina fem studioalbum tagit en självklar plats på den svenska popscenen och även om jag inte är så superimponerad av Markus musik som helhet så är Markus Krunegård – Askan är den bästa jorden, Markus Krunegård – Everybody Hurts, Markus Krunegård – Hela livet var ett disco, Markus Krunegård – Hollywood Hills och Markus Krunegård – Stjärnfallet riktigt bra.
 
Se: Min PUR-kollega Josefin intervjuar Markus på Faddergalan 2009 här (YouTube).
 
Rundgång Fågelsång, Storsjöteatern 20/12
Datum är äntligen spikat för Club Corazons tredje uppsättning av den helmysiga endagsfestivalen Rundgång Fågelsång på Storsjöteatern. Corazons klassiska hemvändarkväll kombineras i år med festivalen som lite halvt i hemlighet ännu bara släppt det helhäftiga Les Big Byrd, som vi hade nöjet att se på Musikens Makt förra året. Och med lovord som bokning av "Ett legendariskt svenskt punkband" så är jag otroligt peppad på vad det kan bli av detta.
 
Lyssna: Les Big Byrd – Zig-Smile
 
Nya upptäckter:
 
Katohjärta
"Om 100 år är det glömt
inte förlåtet
Ska du bara sitta där,
eller göra nåt åt det?"
 
Ytterligare ett genialiskt popband från Norrlands musikhuvudstad Umeå.
 
Katohjärta på Facebook
 
Dokument #3
 
Bra punk från Lund.
 
Dokument #3 på Spotify
Dokument #3 på Facebook
 
Ska dessutom passa på att tipsa om min Soundcloud-spellista Best of Soundcloud, där jag samlar mitt bästa från Soundcloud. I ständig förändring, ett till två låtar per artist, klart dominerat av norrländsk indie samt lite punk och pop från Skåne.
 
 
/Elise

Paradise Jokkmokk x 2

16e september. Ett datum med så mycket laddning för mig och många jag känner. För tre år sedan gjorde The Ark sin sista spelning, för ett år sedan påbörjade jag min resa till Peru, och visste ni att på just det här datumet dog Marc Bolan för 37 år sedan? Men det är inte något av det jag skall skriva om idag. Vill ni läsa mer om tidigare tankar kring The Ark sista spelning kan ni läsa här: 2011 2012. Nu tänker jag skriva om nutid.
 
För det råkade nämligen bli så att 16e september 2014 (i alla fall kvällen) fick ett genomgående tema; Jokkmokk. Det är ju verkligen inte första gången jag skriver om Jokkmokk här på bloggen, men det kan man ju aldrig få nog av tänker jag.
 
 
"Åker uppifrån Lommen ner mot horisonten i midnattssolen
juni och stilla i luften, vi lägger oss på taket på Cityhuset
blickar ut ner över centrum polisrondellen och Konsumparkeringen"
 
Kitok släpper ny singel idag (i skrivande stund har vi just passerat tolvslaget), men redan igårkväll premiärspelades låten, titelspåret till kommande skivan Paradise Jokkmokk, på Musikguiden i P3. Klantig som jag är läste jag fel på tiden och fick inte höra i realtid, men det får man väll leva med. Ca en timme försent fick jag i alla fall lyssna på inslaget och även om jag redan hört låten live tre gånger så var det först nu jag verkligen lyssnade till texten. Och även om jag hört Magnus göra kopplingen mellan Jokkmokk och LA i samband med den här låten tre gånger så var det först nu jag verkligen förstod vad han menade. Jag förstår att jag aldrig kommer att förstå texten som en äkta Jokkmokksk inföding. Men jag har gjort ett antal midnattssols-promenader vid Lommen, i den stilla juni-luften innan turisterna kommit. Född där eller inte, så är Jokkmokk även mitt paradis vid världens ände. Sommar som vinter.
 
 
Senare under kvällen var det dags för nytt avsnitt av Tareq Taylors nordiska matresa, ett nytt fantastiskt och annorlunda matprogram med allas vår käre Tareq, där han av en slump var just i Jokkmokk. Snabba klipp från välkända platser på byn blandades med vackra naturbilder från skogarna i kommunen. Fjäll, renar, Sarek och sjöar. Så vackert att det gör ont.
 
Vad som gör extra ont, när jag hör Paradise Jokkmokk eller ser på Tareqs program, är att jag vet om den infekterade konflikt som pågår i byn. Gruvkonfilkten. Byns befolkning är uppdelade i två läger, de vackra landskapen och samebyarna som visas är hotade att förstöras eller helt försvinna. Utflyttningen är stor och arbetslösheten bland unga hög. Det är trubbel i paradiset och jag vet ärligt talat inte hur någonting kommer att bli. För ett år sedan hade jag och Sandra tankar på att inte ens åka på årets marknad, när vi ändå väl var där låg gruvkonflikten som ett täcke över hela veckan.
Allt som är vackert är också skört. Jag kan bara hoppas att mitt paradis får vara kvar, för mig, men inte minst för de 4000 Jokkmokks-bor som, oavsett positiva eller negativa till gruvdrift, bor, verkar och lever i Jokkmokk.
 
Lyssna till Paradise Jokkmokk i Musikguiden
Eller på Spotify: Kitok – Paradise Jokkmokk
Eller se livevideo från Storsjöyran
 
Tareq Taylors nordiska matresa går att se mot en avgift på Tv4 Play, eller som repris på söndag 21/9 kl. 11.45 i Tv12.
 
/Elise

Till Alinas försvar

 
Våren 2012 slog låten Du måste flytta på dej ner som en bomb i popsverige. Kommande sommar blev den sommarplåga. Plötsligt hade alla en åsikt om Alina Devecerski och hennes hitlåt. Flera åsikter var inte så snälla, många slet sitt hår för "den där jävla texten som spelas överallt". Men vet ni vad? Allt handlar egentligen om ett missförstånd. För visst, Alina fick folk att dansa och sjunga lättsamt i sommarvärmen. Men låten handlar ju inte om att skuffa undan närmsta bästa person ur din väg. I lördagens avsnitt av Pop och Politik i P4 talades om sanning, och som första exempel togs just Du måste flytta på dej upp. För om man lyssnar på texten så hör man "bakom molnen skymtar mer än horisonten, psyket det är komplext med alla sina monster", en beskrivning av kampen mellan de olika sidorna av sig själv. Plötsligt får den dansanta klubbhiten en djupare mening.
Själv var jag en av dem som tyckte Du måste flytta på dej var en riktigt enerverande text och var nära att stänga av radion när de bekanta tonerna spelades. Det är också lätt att bara bestämma sig för att en artist inte är något att ha, utifrån en enda låt. När jag läste Jerrys recension av Alinas debutskiva Marathon började jag förstår att denna artist var mer än sin hit. Men envis som jag är så dröjde det ännu ett tag innan jag faktiskt lyssnade på albumet. Det var först när jag satt på en buss till Malmö i november 2012 som jag tillslut tog mig tid att lyssna - och fick helt enkelt konstatera att jag genom envishet och trångsynthet missat en fantastisk musikskatt. Några av det årets bästa poptexter var helt klart Vem tog dig hem och De e dark nu.
Synd att så många missade dem, i skuggan av Flytta på dej.
 
/Elise
 
P.s. för ett tag sedan släppte Alina nya singeln Alina Devecerski – Armé som kommer med på kommande album 26/9 d.s.

Jag kan inte värja mig från dig, och jag går plus på dig (Malmö och lite Göteborg)

Sommaren börjar verkligen gå mot sitt slut och jag delar nu med mig av sommarens sista inlägg, med allt kul jag gjorde nere i Malmö under nästan två veckor nu i augusti. Även bilderna från snabbvisiten i Göteborg och kulturkalaset finns med och där börjar vi:
 
Torsdag 14/8
Efter mycket resande såg jag Sofia Jannok (gästad av Kristian Anttila) på Kungstorget med Tim, Ida och Sandra. Tidigare under dagen hade jag och Ida vart och fikat hos mormor och morfar.
 
Fredag 15/8
Tillbaka i Malmö och start av Malmöfestivalen. Billie The Vision and The Dancers på Posthusscenen med bl.a. Ida och Linnea.
 
Våra vänner i Oxid gjorde en grym spelning på Ung Scen. Vi headbangade så vi hade ont i nacken dagen efter.

Efteråt såg vi Malmöbandet Vit Päls allra sista Skåne-spelning någonsin. Sedan avslutade vi med humor och musik...
Full Patte (läs och se här) hade världspremiär live. Jäklarns va kul vi hade!
 
Lördag 16/8
Hurula, Posthusscenen. Inte lika bra som på Yran, men jag fick i alla fall en kram av en random människa i publiken. Trevligt ändå.
 
Söndag 17/8
Vi startade dagen vid ett regnigt Posthusscenen och Nationalteaterns klassiska barnpjäs Kåldolmar och kalsipper, i ny uppsättning av Parkteatern.
 
Simon, Atle och Tryggve från Oxid med engångsprojektet Dödskult, på Ung Scen. "Tung, hård, smutsig grottrock".
 
Världens bästa Wintergatan turnéavslutade (?) på Gustavscenen. Efteråt stannade jag och Johanna för att prata med bandet och var helt lyriska när vi gick hemåt. Jag fick krama Martin (nedersta bilden), ni fattar inte hur stort det är.
 
Måndag 18/8
Graveyard, Posthusscenen.
 
Melissa Horn, Stora Scenen.
 
Onsdag 20/8
Emil Jensen på Stora Scenen. För tredje och sista gången den här sommaren och det blev lite tjatigt med samma repertoar. Dock mycket vackert avslut med Klubbkören!
 
Torsdag 21/8
Punkiga och grymma Tiger Bell på Gustavscenen.
 
Lätt kaosartad men givetvis bra spelning med Vånna Inget, på Gustavscenen.
 
Fredag 22/8
Bräkne Hoby, Blå Båten. Lars från Bilie The Vision and The Dancers med sitt projekt på svenska, de kanske mest klockrena texter som någonsin skrivits.
 
Festivalen avslutades med nostalgi och bekanta ansiktet, med Stereo Explosion inne på Gustavscenen. På scen forna The Ark medlemmarna Mikael Jepson, Martin Axén och Jens Andersson. Bredvid mig hade jag Angelheadsen Sandra och Ellie och bredvid oss stod bl.a. Lasse (tidigare medlem i både The Ark och Stereo Explosion) samt musikern Moto Boy. Bättre kunde det inte bli!
 
Lördag 23/8
Malmöfestivalen var slut, men jag hade ett par dagar kvar i Malmö innan det var dags att åka norrut igen. På lördagen kretsade det mesta kring Idas avskedsfest, då hon idag (!) flyttat upp till Östersund. På förmiddagen gick jag, Ida och Sandra till Café Grannen och deras underbara brunch. Sedan fortsatte jag och Ida ut på stan några timmar, för att njuta av Malmö en sista gång. Och hålla Ida undan från hemlisar och överraskningar som förbereddes i kollektivet. När vi kom hem och allt var iordningställt åt alla som var där hemmagjord pizza. Simon hade gjort kasetter med Oxid som de efter order fick pynta ihop fina omslag till. När alla var mätta och nöjda fick Ida dra ner lakanet framför vardagsrumsdörren och avslöja sin överraskning - en Oxid-spelning! Förutom egna låtar spelades bl.a. Vånna Inget och en specialskriven variant av Askan är den bästa jorden (Markus Krunegård). Kalle hade också skrivit en egen låt som han sjöng och spelade. Resten av kvällen hade vi trevligt med musik och mycket skratt.
 
Söndagen, sista dagen, blev en trött slappisdag hemma, med lite städning, plock och packning. Med tårar och starka känslor vinkade vi av Ida vid flygbussen och fikade sedan på Barista. På måndagen åkte jag hem.
 
 
 
/Elise

Ljudmolnet och annat musikaliskt

 
Avbryter rapporteringen från verkliga livet med något som det vart alldeles för lite av på bloggen i år; musik.
 
 
Så sent som idag släppte eminente Thomas Stenström äntligen nya skivan Fulkultur. Till min stora förvåning innehöll den dock inte singeln Dansen före döden, en av förra årets bästa låtar (se bl.a. här). Givetvis innehöll den däremot senaste hiten Slå mig hårt i ansiktet, som spelats flitigt på radio senaste tiden. Många artister drar ner på tempot för andra skivan, men det märks inte av på Fulkultur. Efter en första genomlyssning kan jag säga att soundet låter annorlunda, med mer inslag av syntar och electropop. Men fortfarande med narrativa texter om den vardagliga verkligheten.
 
Förra veckan släppte the one and only Mattias Alkberg material med sitt senaste projekt Södra Sverige. Det är ren och skär punk, rapp och direkt. 13 låtar på 21 minuter. Här kritiseras dagens svenska samhälle och dess makthavare med allvar, hårda ord och en gnutta humor. I singeln Nöff Nöff nästintill hånas sittande borgerliga ministrar med icke så smickrande smeknamn. Som en röd tråd ligger, som så ofta hos Matti, Stockholms-centreringen och den tätt sammankopplade Norrlands-kolonialiseringen. Detta illustreras inte minst på skivans omslag (bild ovan), skapat av ingen mindre än Robert Hurula (som även bl.a. gjort omslag till The Glorias och Magnus Ekelund & Stålet).
Södra Sverige kanske inte är det bästa Mattias Alkberg kommit med, men ändock det kanske viktigaste och mest kraftfulla.
 
För snart tre veckor sedan kom ett efterlängtat släpp med en kär svensk artist; Annika Norlin är tillbaka med nytt från Hello Saferide! Efter år av tystnad från Östersunds-bördiga Umebon fick vi äntligen höra hur HS låter 2014. Singeln I was Jesus är minst sagt bra, och jag längtar efter albumet som släpps 3/9. Samma dag släpps även boken Texter, Annikas samlade låttexter.
 
Ångmaskinen är bandet med den svävande musiken, som bildades på Birka Folkhögskola i Jämtland. Jag har haft nöjet att se dem live tre gånger, med en rent magisk stämning. I våras släpptes deras album Charcoal, vilket också skulle visa sig bli det, sorgligt nog, sista med Ångmaskinen. Nu skall medlemmarna göra annat. Sångerskan Thilda Persson satsar på solokarriär och har just flyttat till Stockholm. Hennes musik kan du höra här.
 

Erik Zettervall, som för två år sedan släppte den underbara popskivan Efter katastrofen är nu mest upptagen med att spela gitarr med Kitok, men tidigt i våras släppte han den här lilla pärlan på soundcloud. Lyssna och njut!
 

Sist men inte minst måste jag ju skriva att postindie (inte punk) bandet Oxid släppte två nya låtar för två veckor sedan. Givetvis geniala. Den efterföljande spelningen på Malmöfestivalen var dessutom en av festivalens bästa (skriver mer om det i nästa inlägg). Det florerar även ett rykte om att bandet skaffat bandkurator samt att de skall på Englandsturné i februari, men det vet man ju inte om det är sant.
 
/Elise

Storsjöyran och Indiedagis

För att inte få en lika utdragen och överambitiös rapportering som tidigare i sommar så ska jag nu i tre inlägg avverka slutet juli - slutet augusti i tre inlägg om Storsjöyran och Indiedagis, Umeå och till sist Malmöfestivalen.
Nu kör vi.
 
Torsdag
Atelyeah, Indiedagis
Electric Banana Band, Badhusparken
Jon Henrik Fjällgren, Cirkus
Panda Pompoi (sista spelningen någonsin med Johan Alander </3), Cirkus
 
Fredag
Petter Seander, Indiedagis
Anna Lisa Hellqvist, Indiedagis
Miss Li, Stortorget
Kitok, Cirkus
Emil Jensen, Storsjöteatern
Veronica Maggio, Stortorget
Looptroop Rockers, Badhusparken
 
Lördag
Luna Green, Indiedagis
Tiger Bell, Indiedagis
Shitfucks, Indiedagis
Brända Barn, Cirkus
Kristian Anttila, Studioscenen
Laleh, Stortorget
Ebbot Lundberg, Cirkus
Presidenttalet, Stortorget
Hurula (spelningen som vände upp och ner på både Östersund och livet..), Studioscenen
 
/Elise

Kitok #3

Tänkte bara säg atta jag är lite mallig över det här (alltså att Magnus Ekelund la upp min bild på sin instagram) och att spelningen i lördags var grym!
 
/Elise
 

C-uppsats och polsk zchlager

Då jag sitter inlåst i min lilla c-uppsatsbubbla och de närmaste veckorna inte har tid att skriva om vad jag gör eller hur fantastisk Björnstammens nya är, hur Hurulas debutalbum får en på fall, hur fångande Mattias Alkbergs Begravnings avslut är eller hur de nya singlarna med Thomas Stenström och Love Antell kommer bli två av årets bästa låtar, så hänvisar jag er gärna till Sandras och hennes kompis Tims musikblogg med det fantastiska namnet Polsk zchlager. Vi lyssnar på typ exakt samma musik, så deras ord kunde vart mina ord. In och läs med er, sitt inte här och ledsna över att jag inte skriver!
 
Skulle ni dock finna intresse av att rota i mitt privatliv så står sociala medier till erat förfogande.
eackerot på twitter och instagram, t.ex.
 
Ha det gött!
 
/Elise

Skivbolagsdöd, skivdöd, festivaldöd...eller en blomstrande musikbransch och vinylens återkomst?

Bilder och berättelser från denna helg i Göteborg kommer i veckan, först ska jag bara redogöra för en tanke, eller diskussion vi hade vid frukosten. Min morbror Anders var här (i min andra morbrors hus, där vi bor för tillfället) för att bygga en trappa och sällskapade oss under frukosten. Vi började prata om musikens status i dagens samhälle, hur tjänster som Spotify och Wimp stod i jämförelse med den allt växande vinylbranschen. För det är ett faktum, vinylen tar över allt mer i de skivaffären som finns kvar.
 
Hösten 2007 började jag gymnasiet. Det var också i den vevan som jag började intressera mig för musik på allvar och tog turer till Bengans på Stigbergstorget för att florera bland 59 kronors skivorna och gjorde av med mer pengar än jag egentligen hade råd med. På den tiden fanns vinylerna i en liten hörna, ca två hyllor för nya och kanske tre för gamla. Min första egenköpta vinyl var The Zookeeper's Boy EP med Mew för 89 kronor på Bengans. Ofta fanns de nya vinylerna i väldigt liten upplaga. På den här tiden pratades det flitigt om skivdöden, skivaffär efter skivaffär stängde, Spotify hade lanserats strax innan och hade fortfarande en rätt generös gratistjänst. Olaglig nedladdning via t.ex. PirateBay växte och Ipred-lagen (som gjorde sådant olagligt) kom först två år senare. Skivbranschen gjorde några mer eller mindre tappra försök att blåsa liv i en allt tröttare cd-industri.
 
Det där var snart sju år sedan. Nu är det våren 2014 och så sent som i fredags var jag på Bengans Stigbergstorget. Bengans är Bengans, har samma genuina känsla, fortsätter med signeringsspelningar, utökar utbudet med böcker, dvd:er och prylar. Inte minst så går de emot strömmen och öppnar nya affärer, sedan 2007 har både Bengans City i Göteborg och Bengans Linköping slagit upp portarna. Inne på affären vid Stigbergstorget ser man kanske tydligare än någon annanstans hur musikbranschen utvecklats de senaste åren. Det som är allra tydligast är förmodligen vinylens frammarsch. Från två små hörnor ockuperar vinylerna nu säkert minst halva affären och skulle man fråga killarna i kassan skulle de säkert bekräfta hur mycket vinylen har gjort sin revival under 2010-talet. Med digital musik runtomkring oss hela tiden efterfrågas "originalljudet", det distade vinylljudet och jag vågar säga att de flesta svenska och utländska artister idag släpper albumen både digitalt, cd och vinyl. Förra året släppte Anna Ternheim en vinylsingel med en nyinspelad version av Broder Daniel-covern Shoreline samt en ny osläppt låt, den går inte att ladda ner. Mattias Alkbergs Begravning släpper i veckan en EP endast på vinyl, och de är inte ensamma om detta. Båda dessa släpptes/släpps för övrigt på Record Store Day, som i Sverige infaller 26/4 i år.
 
Skivbolagsdöden må fortfarande vara ett stående faktum, med större möjligheter att göra saker och ting själv. Nästan vem som helst kan idag spela in och mixa en skiva. Cd-döden är förmodligen också en sanning lika mycket som för sju år sedan. Men skivdöd kan vi inte prata om än, inte så länge vinylen växer i den takt den gör idag.
Idag bär det av hemåt igen, till en stad och en del av landet som lidit stort av skivaffärsdöden. Ett fåtal finns kvar i hela norra delen av Sverige. Många av oss är helt hänvisade till internetsidorna. Det är sorgligt. Men faktum är att många av dessa skivaffärs-fria städer har en vinyl-affär. I Östersund heter den Musik å skit och säljer begagnade vinyler nån gång i veckan. I lilla Malung finns en vinylkällare. Luleå har flera.
 
Både lyssnare, musiker och skivbolagen tjänar på en levande och utvecklande musikbransch. Vad vi ser idag är en bransch under återhämtning från en förestående död.
 
/Elise

Livet är för kort för att kasta bort, om jag somnar slå mig hårt

Jag vet att jag sa att jag skulle skriva ett avslutande inlägg från Ryssland. Det har dock vart fullt upp med både det ena och det andra sedan hemkomsten så det ser lite ut som att detta inlägg kommer att utgå. Trist, men inspirationen måste finnas. Lovar inget än.
Dock så har ju livet fortsatt efter hemresan. Uppsatsplanen är inlämnad och opponeras på idag - sedan börjar allvaret (c-uppsatsen) på måndag. Spännande, pirrigt, skräckinjagande och kul!
 
Onsdag var ganska lugn. Efter en lugn morgon smsade Hannamaria och Emma och frågade om jag ville med på loppis i Brunflo. Det ville jag givetvis! Det blev även en sväng till Pingstkyrkans loppis i Lillänge. Så givetvis kom jag hem med en broderi-spännram, en duk med färdigtryckt mönster att brodera på och en bok om korsstygnsmönster. Börjar bli en handarbets-maniac. Och gillar det!
 
Torsdag spenderades till att plugga klart opponeringsförfarandet. Samt att berätta knäppa historier, kolla på gulliga hundar och skratta en hel del med Hannamaria, Emma och Erik. Sedan gick jag och Hannamaria till Törners för att träffa våran handledare för c-uppsatsen. Åsa-Helena. Kändes väldigt bra, vi hade liknande tankar och förväntningar :)
 
Nu lite musikaliteter:
 
Kitok klarnar
Läste en intervju med Magnus Ekelund på NSD:s nätupplaga (som för övrigt redan släppt en del av sin nyligen införda betalvägg) där det avslöjas bl.a. att skivan Paradise Jokkmokk inte släpps förrän till hösten - samt att de kommer att spela på en anti rasist gala på Pipeline i Sundsvall 3e maj! Gissa om jag blev glad :)
 
Led mig bort, led mig hem tjuvlyssnas på Spotify + Schlegels Schpegel
Sylvester Schlegels solodebut Led mig bort, led mig hem släpps egentligen först om en vecka, men redan nu går det att tjuvlyssna på skivan på Spotify. Den lever helt klart upp till förväntningarna med klockrena texter och svängande musik. In och lyssna!
Skall dessutom ta och tipsa om en rolig pod. Sedan EYPAS (Magnus Ekelund och Mikael Yvesand) la ner för ungefär ett år sedan har jag egentligen inte lyssnat på nån pod alls, men detta kommer bli en ny att längta efter. Det är nämligen självaste Sylvester som startat poden med arbetsnamnet Schlegels Schpegel, ett samtal med Stereo Explosion medlemmarna (Jens Andersson, Mikael Jepson och Martin Axén) om allt och inget - med en stor dos humor. Lyssna här!
 
Lycka till dalapop med Hökartorget
Något som idag gjorde mig genuint glad var texterna och musiken på Hökartorgets debutalbum Alltid/aldrig som äntligen kom ut på Spotify i onsdags! Låtarna är upptempo, glada och träffande. Precis i linje med redan släppta Även en idiot (som kom med på min lista över årets bästa låtar 2013) och Adhd-skalle. Ser sjukt mycket fram emot att se detta band live en vacker dag! Hökartorget skall lyssnas på hög volym till dans och sång :)
 
Viktigt och smäckert med Väärt
Malmberget-bandet Väärt släppte i onsdags den nya plattan Det kommer ett skalv. Albumet gräver djupare i samhällsgrytan än de två tidigare plattorna, bl.a. med tydliga referenser till gruvboom och en apokalyptisk framtid i norrland. Det är både kraftfullare, bättre och viktigare än tidigare. In och lyssna här.
 
/Elise

Tidigare inlägg
RSS 2.0